Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen. Vi säga med uttryckliga ord: jag tackar dig,
eller något dylikt; men Araben nyttjar alldrig slika
uttryck, hans tack består i en bön till Herren att
han t. ex. måtte föra gifvaren lyckligt fram till det
åsyftade målet, eller att ban måtte öka dennes
egendom och håfvor m. m. Jag fröjdade mig öfver att
jag åter var i öknen bland dess okonstlade barn; lugn
som ett barn sof jag min natt utan drömmar eller
tankar på den långa resa, som förestod mig.
Ohyran påminte mig dock om att jag ännu var nära en
stad. Följande dagen skulle vi bryta upp med en
karavan af Tövara Beduiner, som förde stenkol till
Suez för Engelska ångfartygets räkning. Hos allt
folk i dessa länder är det en egenhet att ogerna gå
allena, äfven om intet är att frukta på vägen; de
vilja ovilkorligen ha sällskap, ty Araben fruktar
intet så mycket som ensamheten. Derföre lågo vi
följande dagen och väntade ända till middagen, innan
karavanen blef färdig och gaf sig å väg. Den bestod
af ungefär 20 kameler, som voro strängt lastade med
stenkol och derföre gingo högst dålig marsch, så att
vi först den 5:e dagen kommo fram till Suez. Jag
har föga att säga om denna väg, som jag nu för 4:e
gången befor; det är i allmänhet en tråkig väg, nu
dock något angenämare derigenom att det regn, som
dessa dagar fallit, hade bildat små vattenputtar vid
den. De förra gångerna hade jag alldrig här sett
något tecken till vatten. Detta fröjdade Beduinerna
oändligen, de utgjöto sig i oupphörliga önskningar
och böner till Herren, att han måtte öka regnet samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
