Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
morgondagen, är i allmänhet principen for
Beduin-lifvet; ofta, då jag förebrått dem deras brist på
beräkning ocb ordning i alla förhållanden, har jag fått
svaret: i morgon kommer fienden och tager din
egendom, hvad gagnar dig då annat, än det du har i din
mage? I sjelfva verket äter Beduinen alltid upp hvad
som är tillagadt, ingenting blir någonsin öfver; men
derföre tillredes ock allt blott för tillfället. Mjölet
malas hvarje gång han skall äta, kaffet brännes hvarje
gång han vill fröjda sitt sinne med denna dryck, och
så äfven i annat. Men erfarenheten att hvad som i
dag är ditt, i morgon lätt kan vara en annans,
äf-vensom den hos honom ’djupare än hos något annat
folk rotade fasta förtröstan på Herrans nåd, att han
för ingen afskär sina håfvor (ma jikta rizki ahad),
gör Beduinen lugn i de enligt vår åsigt mest förtvif- ,
lade omständigheter. För att nu i händelse af
fientligt öfverfall äga så litet som möjligt i tälten, samt
för att dock nolens volens åstadkomma någon slags
hushållning, har Beduinen sina egentliga förråder
af-lägsnade från sitt tält, antingen i enkom derföre
upp-byggda visthus, sådana jag sett hos Tövara stammen,
eller i stora gropar under jorden, såsom hos Teyaha
i Syrien, eller i något magasin om en stad finnes i
närheten. Ett sådant hade Rasan i Moeileh och
skickade nyckeln till detsamma åt mig, såsom bevis på
förtroende. Jag kunde derföre ej annat än vidhålla
vår förra öfverenjskommelse och gjorde mig
resfar-dig, dymedelst att jag fyllde en lädersäck med mjöl*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
