Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, bad mig enträget att ingalunda lemna honom,
innan han blefve antingen död eller frisk, tilläggande
(liksom hvarje annan Beduin skulle hafva gjort i
dylikt fall) att om Herren genom min hand återgåfve
honom helsan, skulle alla hästar och kameler som han
ägde tillhöra mig. Detta lockade mig väl icke, men
lusten att få lefva i ett Beduintält, bland synbarligen
välmående och äkta B eduvän~ Ar aber, förmådde mig
att gifva efter för folkets önskningar. Jag beredde
dem på att föga hopp vore om Salims vederfående,
så att skulden ej måtte skjutas på mig i händelse af
hans död; i alla fall vore de förbundna att närhelst
jag det önskade föra mig till Tebuk, eller om jag
dröjde länge hos dem ända fram till Teima, och med
dessa vilkor lofvade jag stanna qvar tillsvidare. Om
gubben blefve frisk ville han sjelf resa med mig fram
till Feysal eller hvarthelst jag fordrade. Detta var
ock den enda ersättning jag begärde. Sedan allt
såp-lunda var öfverenskommet och efter en dags
dröjsmål, begaf sig Hasan tillbaka på återvägen, ej genast
till sitt hem, utan till Beduiner i Altahama, dels för
att gästa hos dem, dels för att söka någon
underrättelse om två kameler, som hans reskamrat förlorat.
Denne var en gråskäggig cÖkbi Beduin-gubbe, hvilken
äfven, liksom Hasan och jag, hade gjort
pilgrimsfärden till Mekka; han försummade alldrig någon af sina
5 dagliga böner, hvarvid han i brist på vatten gjorde
tvagningen i sand. En rysning gick igenom honom
då jag berättade, att jag på 20 dagar ej kunnat göra
någon bön, emedan mina bölder allt ännu orenade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
