Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig ut från Baghdad och troddes inträffa här dessa
dagar. Den 10 oktober anlände ock i sjelfva verket
en skara af 4 å 5000 personer, dels Perser, dels
Turkar, och följande dagen begaf jag mig ut på slätten
der de slagit läger, for att betrakta dem och deraf
sluta till om jag kunde följa med dem eller icke. De
vorö från alla Persiens städer och provinser, samt
hade mångahanda slags utseenden och drägter; ehuru
äfven bland dem anblicken af uselhet och trasighet
var forherrskande, voro de dock vida bättre forsedde
än den fortrupp jag sett i Shahraban. Åtminstone
hade de stort forråd på vapen, svärd, dolkar och
bössor, jag tyckte mig kunna räkna minst 1500
skjutgevär. Isynnerhet var en skara af 500 Turkar från
Persiens Turkiska besittningar väl beväpnad, och
kända för mod och krigslystnad som de äro, tviflade
jag icke på att de i händelse af strid skulle kämpa
modigt samt redan med sitt martialiska utseende
skrämma Kurd-röfvarena från fältet. Några bland dessa
hade länge uppehållit sig i Shahraban och af här
nomadiserande Araber uppköpt omkring 500 kameler,
för att föras till Tebriz; detta var en egendom, som
de ej gerna satte på spel utan säker tillförsigt att
kunna försvara den. Med allt detta hade jag ej rätt
förtroende för hela denna skara. Om de varit
Araber, skulle jag intet ögonblick tvekat att följa dem;
Araben på väg står en för alla och alla för en med
sina följeslagare, men Persern hade jag ännu ej
pröf-vat och tviflade storligen på att denne skulle ha
samma egenskap. Jag hade egentligen ingen lust att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
