Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
geln samt att hålla emot den ena sido-säcken, som
forst uppkastades på okets rygg, på det den icke
måtte rulla åt andra sidan, medan de öfriga två
upp-lyftade den andra sido-säcken; då den sednare kom
upp bands den med ett rep fast vid den första, och
sedan var mitt göra att släppa ned denna samt jemka
den i jemnvigt. Men då jag dels ingen öfning haft
deri, dels ingalunda var road af göromålet, bar jag
mig ofta klumpigt åt och lät säcken falla eller oket
slippa ur min hand; då fick jag alltid hora skrik,
hojt och fult o vett af min råa forman, men låtsade i
början ej om det, emedan jag i den ställning jag nu
reser beslutit tåla allt för att se och erfara så
mycket mera. Men då det till följe deraf för hvarje gång
tilltog, kunde jag i längden ej jstyra mitt sinne, utan
skrek och hojtade tillbaka; det hade ock oväntadt
god verkan, i samma mån jag mera öppnade min mun,
tillslöt min forman sin. Sådan är i allmänhet
Persern. Skrik, ovett och stryk är det som vinner hans
hjerta, då man deremot med sådana medel kommer
ingen vart med den Arabiska Beduinen. Vi blefvo
före resans slut de såtaste vänner, så att min forman
uppassade mig på bästa sätt, medan deremot de
andra formännen, som framförde mina reskamrater,
uppförde sig sturskt, ehuru reskamraterna sökt vinna dem
med smekande ord och eftergifvenhet. Dessa
Ramadan formän voro i sjelfva verket ibland de råaste män
jag någonsin sett eller kommit i fal med. Denna natt
då vi suto framför eldbrasan vid det afpackade bagar
get, hörde vi gräl och oväsen nära intill, hvarfore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
