Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natt lågo vi med bvar sin laddade dubbelpistol i
handen och väntade stundeligen något fiendtligt besök,
som väl icke varit att leka med. Dagligen hördes
någon ny berättelse om huru den eller den blifvit på
öppen gata plundrad ända till bara kroppen och
slagen blodsår. Men ibland min reskamrats vänner fanns
en Agha forna il, som, sjelf en sorts tjuf, kände sina
colleger utan att frukta dem; han besökte oss
idkeli-gen och då de andra ”herrar alvåt” sågo oss hafva
en så mäktig bekantskap, vågade de ej ofreda oss.
Ty om de öfverrumplat och bestulit oss skulle
sannolikt vår vän Agha fomail sökt upp och utkräft
vårt gods äfven af alvats hufvudmän; om de ej
godvilligt återlemnat det skulle vår patron hafva samlat
sina män med deras anhang och i nödfall brukat
våld, då en strid kunnat uppstå som kostat 9 å 10
lif, och blod är dock i orienten ett fruktadt ord, ty
— det kostar nog mycket penningar. Det oaktadt
rådde äfven vår patron oss att lemna denna khan och
flytta till en medresé i granskapet af hans eget hus,
han vore då närmare till hands och kunde säkrare
skydda oss; vår khan låg dessutom på vägen till
Ju-darnes qvarter, dit efter några dagar (då innevarande
”passionsvecka” gått till ända) alla drinkare skulle
strömma för att hemta åt sig vin eller bränvin.
Huf-vudorsaken till hans råd var dock måhända den, att
han fruktade få besvär om vi blifvit öfverfallna. I
alla fall var han en man, som särdeles gagnade oss
med blotta sin bekantskap och sina besök. En gång
på det vidlyftiga kapitlet om Persiens beryktade al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
