Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herren sända oss till räddning, men medan vi nu
dröja på ett ställe der hvarken vi eller vår eld kan
ses, tagen mjöl ifrån vår matsäck och bereden åt
eder qvällsvard.” Dertill voro de ej sena, så mycket
mer som de i veckotal ej haft bröd, utan lefvat
uteslutande af vildbråd. Vi bundo våra ök vid benen
och läto dem gå omkring för att beta af det ganska
frodiga gräset, blåste upp en lågande brasa, gräddade
degen i askan till bröd, blötte det sedan upp i litet
vatten till gröt och öfvergjöto denna med smör och
socker. Jag och min kamrat hade föga matlust, men
de två Solobd gjorde vår anrättning all heder, så att
inom en kort stund hela den tjocka gröten var
försvunnen. Derefter begynte vi tänka på färdens
fortsättande; vi ämnade på omvägar och lågländta
sträckor söka undgå den fruktade ströfcorpsen, medan den
i Solobas tält var sysselsatt med sin måltid. Den ene
Solobi red vidare fram på sin åsna för att söka upp
några i öknen förvillade ök, den andra stannade qvar
för att hjelpa oss i vår flykt. Vi gåfvo oss sålunda
på väg, Solobin ridande Ramads dromedar, för att
från denna högre plats bättre kunna speja omkring i
trakten med sin särdeles goda syn, Ramad sittande
på Solobins åsna, och jag på min dromedar. Men
knappt hade vi gått 20 steg förän vår förare hastigt
knäfallde sin kamel och bad mig göra detsamma,
emedan han såg en ny ströfcorps komma framför oss,
riktande sin kosa mot Solobås lilla läger, der den
förra ströfcorpsen låg. Vi måste således ytterligare
dröja här och lade oss i gräset, medan Solobin jaga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
