Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( v )
ven mera sann och oväldig. Om sammanstämmande
åsigter kan här naturligtvis icke vara fråga: tvertom är det
just skiljaktigheten i åsigter hos olika rese-beskrijvare ,
som sätter läsaren i tillfälle att sjelf jemföra, pröfva
och dömma5 men frågan är blott att icke tala efter
hugskott, förutfattade idéer och nationella fördomar. En
Svensk har i det sednare fallet åtskilligt för sig; ty
inverkan af de snart sagdt motsatta åsigter, som äro
Engelsmän och Italienare, Fransmän och Tyskar så godt
som medfödda vid uppskattande af hvarandras
litteratur och konst, hvartill icke sällan någon hemlig
national-stolthet och sträfvan till f öreträde blandar sig; denna
inverkan, säga vi, är för den förstnämnde mera
fremmande. Man behöfver t. ex. blott höra, huru Franska,
Tyska och Italienska konstnärer i Rom olika bestämma
värdet af hvarandras skolor och mästare, både i
bildande konst, musik och scetiisk framställning, för att
erhålla ett begrepp, huru mycket af omdömet bör
skrifvas på nationalitetens räkning. Olyckan vill, att de
flesta resande, som kände vara opartiska, afbildning eller
böjelse vanligen uteslutande umgås med endera partiet,
ocli derefter antaga dess åsigter. Såsom mönster
deremot af det mest upplysta bedömmande, frånskildt all
nationlig och annan fördom, kan man nämna Goethe
och 31 ad. Stael, men äfven icke många flera.
Ehrensvärd t. ex., så. ljus, träffande och snillrik i nästan
alla sina anmärkningar, röjer en öfvervägande
förkärlek för Italien, hvilken icke varit utan allt inflytande
pä hans omdömen öfver Frankrike och Tyskland.
gifven i de bästa rese-anteckningar förekommer
stundom en irring, eller mindre rigtig uppgift, hvilket
svårligen undvikes i ett arbete, som icke sällan omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
