- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 1. 1833 /
87

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 87 )

faldigaste i sin verksamhet, är han äfven den Søm längsta
tiderymden varit förunnad, att utveckla den. Han är cn
verld för sig sjelf, och han har älven rönt den sällsynta
lott, att liksom lefva bland sin efterverld. Goethe är ett
så mångsidigt fenomen, att ban, med allt livad som är
skrifvet om honom, likväl ej synes tillräckligt förklarad.
På en gång episk, lyrisk och dramatisk skald, filosof,
romanförfattare, avtobiograf, vettcnskapsman och
konstdomare, är ban infödd och ursprunglig, livar ban visar
sig, beherrskande lika formen och ämnet. Bland
vettenskaperna sysselsätta honom förnämligast Botaniken,
Mine-ralogien och läran om Färgorna. Architekturen,
Teckningen (hvilken han med framgång idkar) samt
Skådespels-konstens daning ocli vård har lian äfven skänkt mycket
af sin tid. Nyligen har han ryckt sig från sina
filosofiska och kritiska undersökningar i de sköna konsterna,
ocli gjort en utflykt till Österlandet, hvaraf lians
fVest-Ostlieher Divan är frukten. Det största misstag begå de,
som tro lians stora popularitet komina deraf, att Lan
alltid skrifvit i tids-andans rigtning. Tvertom: ban har
alltid varit densamma motsatt och tagit den med sig, lik
en vitterhetens Luther.

Vår tids stora drama, den Franska Revolutionen’
som på ett eller annat sätt anslog alla stora sinnen,
gjorde, så vidt man kan märka, på Goethe ingen verkan.
Den gamle Klopstock ömsom tjustes och harmades;
Schiller, i början enthusiast, vände sig snart med afsky ifrån
dessa scener af styrkans råa utbrott. En stor förändring
timade inom honom. Från 1788 till 1794 var lians
sångmö nästan försänkt i slummer ocli ban vände sig sedan
till kritiken, hvilken liksom med cn dold harm utbröt i
den stränga, ehuru förträffligt skrifna recensionen öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:17:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/1/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free