Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( ’88 ) .
Wagram, der Arltclierfcigen sjelf sårades, tvenne dvgn
innan de började gifva vika, ocb slogo vid Aspern,
efter två dagars kamp, Fransmännen, under Napoleons
befäl, sjelfva tillbaka. Man frånkänner derför
Arkehertigen lika litet personlig tappcrhet, som strategiska
kunskaper. Dessa sednare har ban äfven bekräftat genom
tvenne militäriska verk, nemligen Grundsätze der
Stra-teijie, tryckt i Wien, 5 delar, och Geschichte des
Feld-zmjs von 1709 in Deutschland und in der Schweitz,
som nyligen utkommit. — Arkehertigens utseende, utan
att äga något ridderligt utmärkande, är allvarligt och
manligt. Man ser honom ofta ute, vanligen civilklädd, förande
något af sina barn vid handen, som cn borgerlig
husfader. lians unga gemål, Prinsessan Alexundrinu
afNas-sau-TVeilburj, är mycket vacker, och det enda, som
missklär henne, är, att bon vanligen bär glasögon. Hon
beröinmcs för sin älskvärdhet och sina anspråkslösa,
husliga dygder. Det furstliga parets enskilda lefnad är
lika aktningsvärd, som lycklig. I allmänhet må det på
en gång anmärkas och beklagas, att det exemplariskt
moraliska lefnadssätt, som kejsaren ocb hans broder
föra inom deras husliga krets, icke vunnit mera efterföljd
hos undersåtarne.
Efter hvad jag tyckt mig märka, hyser man utom
Österrike ett origtigt begrepp om de personliga
egenskaper, som i allmänhet utmärka kejsaren och hans
bröder, ät hvilka man sällan gör rättvisa. Kejsaren
kallades såsom ung och nyss uppstigen på thronen, att
bekämpa den Fransyska revolutionen, — ett Verk, som
skulle pröfvat äfven den största regents krafter, om man
eljest vill antaga, alt dess bekämpande ens stod i
menniskorna^. Felet bcslod således deri, att eus vilja mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
