Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( ’99 ) .
gudande i den Italienska. Den Tyska skolans afbrott i
den påbörjade banan ocb hindret för dess stigande
utveckling, tillskrifvas religions-stridigheterna,
bildstorme-riet och trettio-åra kriget. Religionen var dess
medelpunkt; med schismen inom kyrkan splittrades konsten.
Den protestantiska andan bar aldrig varit gynnande för
skön konst, och blef det icke heller här. Konstnärerna,
beröfvade deras ursprungliga väckelse-kraft, deras
sammanhållning, deras andliga hem, slogo sig på imitation.
De, af Tyska furstar inrättade, Fransyska och Italienska
Akademierna, förevigade den. Denna skymning afbröts
först af Mengs och Ff Winckelmann, hvilka vände konstens
studium på antiken. Bildningen, som aldrig stannar,
tog dock snart åter cn annan rigtning, under
föregifvande , att antiken äfven var fremmande. Tidens yttre
tecken bidrogo bärtill: Tyskland kade fått en sjelfständig
litteratur ocb kritik, folket kämpade för sin litterära
sjelfständighet, allt måste således blifva nationellt, eller, för
att nyttja det vanliga ordet, National-alterthümlich.
fVac-kenroder, Tiecks, Novalis och bröderna Schlegels
uppsatser i denna väg bemäktigade sig allmänna tänkesättet
ocb syftade alla åt samma mål: förakt för den så kallade
Akademiska efterbildningen al sköna former och, i motsatts,
begäret, att göra allt «t» einem eigenthümlichen deutschen
Geiste.» Endast den gammal-Tyska ocb den med densamma
beslägtade gammal-Italienska skolan skulle studeras.
Framför allt skall man hafva afseende på andan, icke på formen,
— en icke fullt tillfredsställande grundsatts i den bildande
konsten, som just behagar genom «skön form.» Också
liar Goethe skiljt sig från denna moderna åsigt, hvilken
ban kallar «ny-Tysk, religiöst-patriotisk,» oeh då nian läst
livad ban deröfver yttrar i Unn st und Alterthum samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
