Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( ’76 )
hvaraf alla gator äro starkt sluttande och Ingen åker
gerna i vagn, i anseende till det ständiga upp- och
ned-körandct, men omgifvande trakten är skön. Språket —•
ty språket är ändå själens första uttryck ■— är här vida
mildare och renare, än i Florens. Yisst lins här också
en hop «JIoho,» dock ojemnförligt mindre. Deremot
använda Sicnesarne på flera ställen fullare vokaler, än
Italienskan vanligen medger. T. ex. a i stället för e
och e i stället för i. Sålunda hör man canosciare,
vindare , rompar e i st. f. conoscere, vincere, romper ej och
amarb, leggiarete, saparei, i st. f. amero, leggereli,
saprei, o. s. v. — Förundransvärdt är att förnimma,
huru äfven denna mundart blifvit i litterärt hänseende
utbildad. Icke mindre än 5 vittra Akademier hafva här
— i en stad af för närvarande 16,000 invånare — från
lo seklet derpå arbetat, nemligen VAccademia degl’
In-sipidi (de dummas eller smaklösas), degV Inlronati (de
förbluffades) och Congrega dei Uozzi (de råas). Blotta
namnen utvisa något originellt.
Mycket är att se i cn liten stad, som denna, —
men hvar taga tid? Pinturicchios målningar, som man
förblandat med Rafaels, fordrade ensamt ett studium,
meil förbises af resande, som blott byta hästar. Utom
de ofvannämnda Akademierna Unnas för närvarande
ännu trenne — degP Innominati — i Fisiocritid och degl’
Ardenti-, vidare Universitetet (grundlagdt 1521),
Biblio-thekcr, Gallerier, Naturalie- Mynt- och
Gravyr-samlingar. Siena har sin egen målare-skola, hvilken till och med
räknas äldre än den Florentinska, emedan dess stiftare
Guidone (1221—1262) uppträdde före Cimabue. En
Italiensk småstad är dock olik hvarje annan.
Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
