Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( ’94 )
tillbaka till konstens barndom , efterapa dess brister
(hvilket Sr lättare, än att efterbilda dess fullkomligheter),
låtsa såsom linie- och luft-perspektiver ännu icke funnos,
låna till och med det materielt ofullkomliga af
fyrahundra års gamla taflor. Allt fins der, af de älsta christna
mästares arbeten, blott icke geniet. Vi hafva ofta hört,
till dessa artisters ursäkt, att de skola vara goda och
fromma menniskor. Vi vilja gerna tro det, men man
kan vara den bästa menniska och den sämsta konstnär
på samma gång. Och är då icke konsten nog helig i
sig sjelf, för att ej behöfva blifva en färgad oinklädnad
åt pietistiska fraser och mystiska drömmerier ?
Vare fjerran från oss, alt genom detta ogillande af
de så kallade Nazarenernas sätt, att behandla konsten,
gifva hyllning åt den stela och andelösa efterapning af
antiken, eller Pariser-skolans till en del theatraliska
manér, som tvenne andra nationers unga artister stundom
vinnlägga sig om. Det förundrar oss blott, alt i cn stad,
som förvarar Rafaels gudomliga verk bredvid den
klassiska antiken, konstnärer kunna belt och hållet blunda
för den väg, som ledt dessa och skall leda alla, som
beträda den, till det mål, de söka; inen det är derifrån
som tillförene pedanterna och nu mystikerna vilja föra
dem.
Skulle man väl tro det? — en tid bar gifvits, då
Rafael nästan var glömd bland målare, då Vatikanen stod
öfvergifven ocb gräset vexte öfver ingången till
Farnesiska palatset? — Richardson sjelf förmäler, att ban
ofta besökt Vatikanen, utan att der någonsin se en enda
konstälskare, och att då han skulle besöka Farnesina,
kunde icke ens nycklarna tillrättafäs. Detta hände
likväl nnder det så kallade upplysningens århundrade, dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
