- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 2. 1834 /
246

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( ^46 )

af Italiens himmel ocli klassiska rikedom, som spridde cn
sa mörk skugga öfver många af lians eljest, i andra
afseenden, lyckliga dagar, och i hans af nalnrcn glada,
friska och eldiga lynne tidtals födde en melankoli, under
hvars utbrott ban trodde sig förlorad för konsten och
sig sjelf, och dolde sin stumma smärta, undan verldens
blickar, i den djupaste cnslighet.

Ty, i sanning’, konstnärn lefuer icke norr om
Alperna. Må ban tillhöra sitt fädernesland genom sitt namn,
sin ära ocli sina verk; men hans hemvist, så länge ban
förmår känna, se och verka, vare Italien; och det land,
som varit nog lyckligt att föda cn sådan Apollo-son,
visar sig värdigast sin ägande rätt till honom, då det
inser, att den består i besittningen af hans konstnärsära
och icke af lians person. Det gifves blott ett naturligt
hem för den sanna artisten, och det är söder om
Alperna och Apenninerna, der konstsinncts ständiga
tillfredsställande är, likasom luft och ljus, ett lifsclcmcnt; der
det konst-skönas dyrkan icke är cn mode-sak, men en
religion; der cn evigt blå och molnfri himmel*), cn
ständig vår, en stor natur, antikens minnen ocb förebilder,
Jlafarh madonnor och de fysiska formernas sköna
blomstring väcka, underhålla ocli bilda I;onst-sinnct, oeli der
en konstnärs-republik från alla länder — den friaste, sjclf-

*) En artist l>land förf. vänner återkom, efter fjorton års utrikes
vistande, för det mesta i Rom, till Sverge mot vintren år
j8a8. Hvarje gång förf. besökte honom, fann ban sin vän
stående i fönstret, för att betrakta de skockade suö-molncri,
hvarunder ofta utrop undföllo honom: "Hvilka besynnerliga
former! Hvilka tunga, kalla, döda massor!" — Slutligen
tyckte förf., nit artisten knndo använda sin tid till något bättre,
iin att blott heskåda snömolnen, och frågade honom derföre:
"Skall Du intet också måla en gång?" — hvartill denne
svarade: "Hor skpll jag kunmi måla? Här blir ju aldrig dager?"

l

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/2/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free