- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 2. 1834 /
286

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 286 )

Iios folket, och detta behagar cn eldig nation.
Regeringen vördar icke personliga rätten, och undersåtarne
respektera den lika litet mot hvarandra, när de kunna
undandraga sig ett sådant tvång. Denna kamp för egna
fördelar är för dem mera lockande, än den mekaniska
ordningen i ett lagbundet samhälle. Nöjet, att ostraffadt
bedraga fremlingar och hvarandra, muta doinarc, mnta
prester, muta embetsmän o. s. v., utbyta de ej med
förkärlek mot konstitutionella former ock tryckfrihet. Lagar
(enligt vår mening) finnas egentligen icke, och då dc
finnas, tillämpar man dem efter behag. Detta är också
en sjelfständighet, icke politisk, men personlig, och
Italienarn är för stor egoist, för alt icke vara mera enskild,
än olfentlig man,

Tilläggom ett drag. Om icke allt är fritt uti Italien
(och dertill felas mycket), äger åtminstone allt utseende
af frihet. Snarare skulle man laga dc trumpna
Engelsmännen för slafvar, än dessa glada, sjelfsvåldig^!,
half-vilda menniskor. Det är cn gammal anmärkning, att
under enväldiga styrelser ser folket, åtminstone i massa,
gladast ut, och glädjen meddelar sig, liksom sorgen. De
flesta äro nöjda, att lemna omtanken och bekymren, för
livad man kallar det allmänna bästa, åt Regeringen, som
är betald för att bråka med sådant, samt att sjelf få roa
sig och se sig till godo, hvar man kommer åt.

Italienarn har ingen framtid: ban lefver for dagen.
Den omtanka, Nordbon måste använda, att från den ena
delen af året insamla, hvaraf man kan påräkna säkert
uppehälle lör den återstående — alldeles som man
provianterar på skepp —, och fruktan för äganderättens
minsta kränkning, föranleder till omtanke och begär efter
säkerhet i något hvarje. För massan af Italienare är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/2/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free