- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 3. 1835 /
66

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man liar (jjort ilen anmärkning, alt förstörelsen
mindre drabbat Theatrar, Cirker och Thcrmer, än
sjelfva Templen. Detta har tvifvelsutan sin riktighet, ty af
de sednare återstår, jemförelsevis, mera. Dock hör
tilläggas, alt om de förstnämnde ej så mycket härjats af
fanatismen, har rofgirighetcu efter byggnads-ämnen till
palatser och kyrkor icke sparat dem. Äfven då
fästuingsvallarne i 0:de seklet skulle återställas, tillgrcpos
dessa fornlemningar. Under sednare århundraden, då
magnater blefvo ägare af de ruiner, som voro belägne
inom de besittningar uti staden, de köpt, eller under
inbördes krigen tagit med vapen, användes dessa
llo-mar-verk till uppförande af familjeslolt, hvars salar
pryddes af de bland ruinerna och vid gräfuingarna
funne statyer och öfriga konstalster. Den förberedande
förstöring, som drabbade de mest jcllclika
fornlemningar — såsom Colossén och Adrian! mausolé in. fl. —
genom deras förvandling till fästningar, är redan nämnd.

Det är det nya Rom, som till större delen förstört
det gamla, och satt sig på dess ruiner. Oin vi sade,
att Göllicrna och glömskan i ett fall varit de sköna
konsternas beskyddare, så skulle detta visserligen med skäl
anses såsom en vågad paradox. Det är likväl icke
omöjligt, alt de äldsta minnesmärken, som af dem störtats i
grus och i våra dagar åtminstone kunnat nppgräfvas,
och de antiker, soin, gömda af en fullkomlig glömska,

— Don förstnämnda skulle eljest icke passat så illa till Helgon
i Norden, ty enligt de gamlas tro beviljade hon sä många
lefnadsår, som man serskilda gånger drack hennes skål då
hennes liögtid firades. Ovidius haf lemnat en beskrifning på
dessa fester och huru man der drack sig till Nestors ålder.
Ordspråket Commode perennare lärer hafva härifrån sill,
ur-spru ng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/3/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free