- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 3. 1835 /
82

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( S2 )

de gamles Pompa, eller högtidliga processioner,
»inder musik och sång, Prester ocli Chor-gossar tågade
och Guda-bildcrna bui’os till offentligt åskådande och
allmän tillbedjeisc, hvad var det annat (under
olika yttre form och namn), än de låg inan dagligen
ser på Roms gator, af kyrkans tjenare, bärande
helgonabilder, framför hvilka sjunges psalmer? Di«
skeppshmt-iic, eller från döden frelste, upphängde för två tusende
år sedan sin talula votiva i INepluni eller Esculapi
tempel. Så Upphänger nu äfven, i templen och vid det
helgons altar, som tros hafva räddat från undergången, den
befriade sin skriftliga tacksägelse, beledsagad af kryckor,
armar, ben och hjertan af vax, eller hvilka attrihuter
lian i öfrigt kan finna lämpliga, alt antyda den
underbara räddningen. För tjugu sekler sedan buro qvinnorna,
till befordrande af fruktsamhet, små priaper omkring
halsen. Seden fortfar ännu, men trägårds-guden är utbytt
»not ett helgon, vi minnas icke hvilket *). En plog i
det nuvarande Latium, är densamma, som för üOOü år
sedan. Landthusen vid Ostia likna dem, soin Virgilias
beskrifver, och många charaklcrsdrag, samt vanor och
bruk, som denna skald tecknar, igenfinnas ännu hos
folket.

Då man Sagt, att Puntlieon nu kallas »alla helgons»
» stället för «alla gudars» tempel, har inan jemväl antydt ,

*) Uti Calabrien s.lgo vi likväl r|vinnfolk , som buro små
priaper kring halsen, såsom deras ätte-mödrar. Såsom bevis,
huru, genom två tusen år, vidskeppliga föresLäll ningar kunna
vara rotlastade hos samma folk, erinra vi oss en händelse, som
Bonstetten omförmält-!- i sin skrift Latium. Han ville besöka
den vid Monte Circe/lo (nära Ostia) belägna grotta, som Iros
hafva varit Cifc.e’s. Folket bäfvade vid blotta namnet och
ingen vågade föra honom dit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/3/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free