Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( i4« )
Bro ile enda offentliga minnen vi känne af denna
Ii-ka ryktbara, som olyckliga skald. Det drag af lians
lefnad, soin vårt århundrades såugar-kung förevigat, och
som allmänneligcn antages såsom grunder för alla hans
missöden — hans kärlek till Prinsessan Leonora at Este,
— är eliter all sannolikhet sjelf en dikt. Ilcnncs ålder
(ungefär tie år äldre än Tasso) och ställning i samhället
gjorde henne endast till föremål för skaldens vördnad.
Deremot var Leonora, om vi få tro hans
historieskrifvare Serali, sjelf förtrogen af hans låga för den sköna
Lucrelia Bendidio, hvilken äfven räknade författaren af
den intagande idyllen Pastor Fido bland sina
tillbedjare, ocb hon torde likaledes hafva framkallat Tasso’s
Amin-ta. I händelse ett ömmare förhållande emellan Tasso
och lians beskyddarinna ägt rum, hade väl åtminstone
hennes död framkallat några toner af hans lyra.
Då man läser hans lefverne, finner man en
märklig likhet emellan hans lynne och Iionsseau’s, äfven
oupphörligt olycklig och sjelf i allmänhet sina lidandens
upphof. En djup melankoli, en sjuklig retlighet i lynnet,
fruktan för fiender, som till större delen icke funnos,
saint misstanke emot egna vänner, förbittrade bådas
lefnad ocb påskyndade beklagligen deras död. Ett eget
drag hos Tasso är den farhåga, ban så ofta röjde, att
förlora manuskriptet till sin episka dikt, och
besynnerligt förekommer, alt Alfons ej ville lemna honom det,
då ban skulle resa, 0111 sådant ej skedde för alt
qvarhålla honom. Alfons hade lofvat lemna manuskriptet till
Cardinal Albini, men ej till Tasso sjelf. Denna
obehagliga känsla hos skalden , att hans snille skulle tyckas en
annans slaf, vållade troligen hans hemliga Hykt till lloui,
der ban blef ännu oroligare öfver sitt arbetes öde och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
