- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 3. 1835 /
156

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 56 )

bristen af blygsamhet hos de lägre klasserna vidkommer,
så kan cn freinling härvid ofta misstaga sig i sitt
omdöme, hvarpå vi blott vilja anföra följande exempel. En
Tysk bland våra bekanta såg en flicka flere gånger oin
dagen, under bela timmar, språka och skämta, från
fönstret, med cn ung man, som stod nedanföre, och detta
under grannarnes och alla förbigåendes ögon. Stött
öfver denna fräckhet, soin ban tyckte, frågade ban någon,
hvarför flickan cj så gerna kunde hålla sina samtal med
älskaren inom huset, som offentligen, hvarpå den
till-sporde svarade: «IIon är fader- och moderlös, och det
är cj bruket hos oss, att förlofvade råkas ensamma, före
giftermålet.» — Denna händelse, i stället att vara ett
bevis på folkets förderfvade seder, som Tysken trodde,
var således i sjelfva verket motsatsen.

Näst klimatets olikhet, skiljer sig Södern
synbarli-gast från Norden genom deras invånares böjelse för
sällskaplighet, i motsatts med vår starkare böjelse för
ensamheten. Italienarne arbeta helst på öppen gata; vi
instängde. Den Nordiske skalden mediterar sina vers i
enslighctcn; Södcrlündningcn improviserar gerna för en
folksamling, jn större, dess bättre. Den Nordiske lärde
är besvärad då ban skall yttra sig ollciitligt, ofta nog
då ban skall tala i ett sällskap; mängden af Italiens
lärde äro talare, ocli de känna sig just i sitt element då
de få utveckla sina idéer för cn massa åliörarc. Hvad
vi kalla cn «bokmaI», fins här ej; ty läskarlarnc tillhöra
lika mycket det allmänna lifvet, som sina böcker.
Derför äro äfven cn del sällskaps-cirklar så intcrcssanta i
Södern, att man der träffar cn samling af hvad landet
äger utmärkt bland litteratörer och konstnärer; men när
inan förebrår våra högre kretsar, att cj bland sig uppta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/3/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free