Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 58 )
ocli fa umgås med nndra, — hvilket moderna harliar! af
längst drifvet hos det friaste och mest civiliserade 1’olk,
Engelsmännen — denna dagliga och husliga despotism,
säga vi, trycker åtminstone icke Roms invånare, eller
Italiens i allmänhet. Om man här ginge ut i nattrock,
nattmössa och toHlor, alt beskåda märkvärdigheterna,
skulle ingen fästa sig dervid. Friheten, enkelheten ocb
sparsamhetcn i lefnadssätt, bidraga ej obetydligt till den
trefnad man bär röner.
Går inan ut på gatan, ser man vanligen genast en
artist, som sitter belt ostörd bland dc förbigående
folkho-parne ocb afteckna!’ en ruin, cn fontän, eller något
dylikt. Stannar man vid c» galliörn, för alt bese cn
vac-her byggnad, eller cn berömd staty, händer lätt, att den
första förbigående säger: «Favorisca — här bör ni
ställa er, om ni vill hafva en rätt point de vue. Se nu huru
det partiet springer fram, huru det grupperar sig o. 9.
v.i) — Längre bort bör inan ljuden af cn folkvisa,
eller af cn modern kuplett, och genast iuloncrar cn
arbetare i sin verkstad, cn flicka som sitter ocb syr i sitt
fensler, ocb delta icke blott i melodien, incn genom
fyllandet af harmonien, hvarom deras öra underrättar dem,
ulan theoretiska kunskaper. Dessa aekordcr kunna vara
på cn gång så ljufva och rena, att sjelfva Penjolese
påstår sig sålunda hafva funnit mången originell tanke.
Alt Italien är rikt på folk-sånger, torde ej behöfva
sägas. Invånarnes poetiska sinne och språk, deras
musikaliska öra, bilda sådane vid hvarje tillfälle.
Helgonlegender, dagens händelser, beryktade stråtröfvare och
romantiska kärlcksbäiidclscr, gifva ömsom dertill ämne.
Eii del af dem sprides äfven genom tryck, och
Murescan-doli i Ltieca är ungefär hvad Per Olof Axmar i Fahlun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
