Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
KENICIUS.
Stor tack herr Svante. Men J saden ju
Att saken vigtig var för land och rike,
Och då är herden på sin rätta plats.
SVANTE.
Så höfves det att kyrkans hufvud tänker;
Ty sannerligen, tiden är så svår
Att värre sällan öfver landet randats.
KENICIUS.
J saden det, herr Svante! Strid på jorden,
Och svärd som flammar blodrödt uti skyn,
Om nattetid, — allt bådar Herrens vrede
Som tung lär falla öfver land och folk.
SVANTE.
Så är det sannt om järtecknet på himlen?
KENICIUS.
Jag såg det sjelf uti förleden natt.
Det dammar eldrödt nära Karlavagnen,
Som om det ville hugga hjulen af
Och låta vagnen ned i djupet falla!
SVANTE.
Ett elakt tecken! — Men behöfves väl
För den som klokt betraktar tidens tecken,
Att skåda himlahvalfvets gäster an?
Tro mig, här stunda underliga ting
Och derför just jag velat med er tala!
KENICIUS (ser sig omkring).
Men är väl detta platsen? Kan ej lyssnas
Från dessa gångar på ett dristigt ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
