Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
SVANTE (ifrigt).
Fatten J
Då ej den enkla, klara sanningen,
Att mågen ej kan taga sonens krona?
KENICIUS.
Ja, på det sättet tyckes saken klar
Och kungens vishet måste man beundra.
SVANTE (häftigt).
Beundra? . . . Hvad?
KENICIUS (lugnt).
Men han har glömt en sak:
Att syskonbarn de båda unga äro,
Och att ej någon prest i Svea land,
Och allraminst dess valde erkebiskop,
Vill låna sig till sådan styggelse
Som viga tvenne syskonbarn tillsamman.
SVANTE.
Och det vidhållen J för kungen sjelf?
KENICIUS.
Naturligtvis! Det är min skyldighet
Som kyrkans väktare och öfverhufvud!
SVANTE.
Då är jag trygg! Och tron mig, eders värde
Skall icke hafva tjent en otacksam!
KENICIUS.
Förstån mig rätt, herr Svante! Allt jag gör
För kyrkans skull. Hvad gör det mig om kungen
Bär Gustaf Adolfs eller Johans namn?
Jag blandar mig ej in i verldslig tvist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
