Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Och låten saken gå sin gång, ers nåde!
Ty om J nu till honom stormen hän
Så nekar han till allt, den sluge räfven!
JOHAN.
J hafven kanske rätt! Jag stanna vill!
SVANTE.
Och jag vill skynda hän till mina vänner,
Och samla dem kring eder som en borg,
För att när stunden kommer, eder värna!
Farväl, min unga frände! Varen man
Och afstån icke för en fager tärna
Den krona som er ingen röfva kan!
(han går till venster).
Åttonde scenen.
JOHAN. (sedan) GÖRANSSON.
JOHAN.
Således derför? ... Alltid denna krona,
Det utaf Gud fördömda Kainsarf
Som brann i glöd ren på min faders änne!
Allt är då falt för detta gyllne smycke?
Tro, kärlek, ungdom, oskuld, renhet, allt! —
O himlens herre! Säg mig, är den värd
En tusendel utaf de qval jag lider,
Den tunga krona som min fader bar?
(han döljer ansigtet i sin händer.)
GÖRANSSON (kommer fram ur första kulissen till höger).
Nu har jag spejat nog för konungen.
Och för mig sjelf! Nu vill jag stylta upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
