Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
JOHAN (träder fram, ironiskt).
Skulle detta ej
Min höge farbror känna bäst af alla,
Om blott hans majestät behagade
Att litet bättre sig till minnes draga?
KARL (förvånad).
Hvad menen J? J talen sällsamt, frände?
Hvad har er händt?
JOHAN.
Hvad ofta hända plär:
Jag tagit lögnens glitterguld för sanning,
Och klädt en jordisk mö i englaskrud!
KARL.
Och hvilken bad er att så oklokt handla?
JOHAN (häftigt).
Det frågen J, min konungslige farbror,
Som ställde båda lömskt uti min väg,
För att ifrån min gifna rätt mig locka!
KARL (uppflammande).
Guds död!
GUSTAF ADOLF.
Kom fader! ser du ej att Johan,
Vår käre frände, sig ej väl befinner?
KARL (beherrskande sig).
Rätt taladt, son! Kom låt oss vända om
Till slottet åter. På en festlig qväll
Som denna, vill jag räkenskap ej fordra
För några lösa ord!
KRISTINA
Ja, låt oss gå.
I morgon torde allt förklaradt blifva!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
