Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
SVANTE.
Betänken unge frände, —
JOHAN.
Allt betänkt!
Ren länge har jag sett med edra ögon,
Nu vill till slut jag se och pröfva sjelf!
J hafven mig bedragit uti ett,
Hvarför då icke också i ett annat?
(då Svante Bjelke vill tala)
Förskonen mig från nya svek att höra,
Nu vet jag ändtligt hvad jag har att göra!
(han skyndar ut i fonden)
MARIA (till Gustaf Adolf).
Kom till vår moder!
GUSTAF ADOLF.
Säg, hvad menar han?
MARIA.
Kom blott, min broder, mycket ändras kan!
(De gå till höger.)
Tionde scenen.
OXENSTJERNA. BJELKE. (sedan) KENICIUS, RIBBING,
BÅÅT och RÅDSHERRAR.
(Alla från fonden, men från olika sidor.)
BJELKE (för sig)
Ah! nu förstår jag! Sten ur skolan sqvallrat,
Och han vet allt! Fördömdt! Men ännu är
Ej allt förloradt! Fort att hinna honom!
(Han vill gå.)
OXENSTJERNA (sam uppmärksamt betraktat honom).
Här gäller hålla qvar den sluge mannen!
(Högt i det han går uppåt.)
Ett ord, herr Svante Bjelke!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>