Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - I. Markbeskaffenhetens betydelse för skogsväxten - 1. Trädens behov av näring från jorden och deras allmänna krav på jordmånens beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE DEL-’
livet i jorden minskas, men även genom att — åtminstone under vissa
omständigheter — sänka jordtemperaturen och göra jorden lös, så att träden lätt mista
sitt fäste och kullkastas.
Jordens egenskaper med hänsyn till upptagande, magasinerande och
genomsläppande av vatten äro därför av ofantlig betydelse för vegetationens såväl
uppkomst som vidare utveckling och trivsel.
Om än ej av samma stora direkta betydelse som vattnet, är dock tillgången
på luft i jorden av synnerlig vikt, när det gäller jordens förmåga att tillgodose
trädens näringskrav. Rötterna, liksom varje annan del av växten, behöva andas
d. v. s. upptaga syre och avgiva kolsyra. Finnes ej tillräcklig luft i jorden, så
att andningsverksamheten nedsättes eller t. o. m. avstannar, kunna rötterna
endast med svårighet eller icke alls fullgöra sina övriga funktioner, och hela
trädorganismen kommer i ett sjukligt tillstånd. Samma öde drabbar jordens övriga
organismer, vilkas ostörda verksamhet i lika grad som de kemiska
oxidationsprocessernas är en nödvändig förutsättning för sönderdelningen av mänga i
jorden förekommande, i deras nuvarande tillstånd för vegetationen otillgängliga
näringsmaterial och dessas överförande i upptagbar växtnäring. En för alla dessa
kemiska såväl som fysiska och fysiologiska processer ändamålsenlig luftväxling i
jorden är därför ett bland de viktigaste krav, som träden ställa på
skogsjorden.
Att jordens temperatur äger inflytande på trädens näringsupptagande torde
kunna väl inses, då man betänker, att alla kemiska eller fysiologiska processer
äro i större eller mindre grad beroende av värmetillgång. Allt eftersom
värmegraden sjunker, avmattas i regel dessa processer, till dess de vid ett visst
minimum, olika för olika fall, alldeles avstanna. Stiger åter värmen alltför
högt, kunna vissa av växtens organ bliva i hög grad lidande, vare sig direkt
av värmen eller indirekt genom den av värmen framkallade starka
avdunstningen och uttorkningen. En jordmån, som äger förmåga att i lämplig grad
uppfånga och fördela solvärmen, så att starka och brådstörtade
temperaturväxlingar undvikas, är därför av stort värde för växtligheten.
Slutligen må framhållas, att de lösa jordlagrens större eller mindre djup
spelar en stor roll för den trädvegetation, åt vilken de skola tjäna till fäste och
näring. Ju tunnare de jordlager äro, till vilka träden äro hänvisade, desto
svårare hava trädens rötter att få fäste och stöd, desto mindre bli de
näringsmaterial, vilka kunna ställas till trädens förfogande, desto starkare påverkas
jorden av klimatets växlingar och desto ogynnsammare blir det fysikaliska
tillståndet hos densamma. En djupare jordmån erbjuder i alla dessa hänseenden
bättre livsvillkor för trädvegetationen.
Trädens i det föregående skisserade allmänna fordringar på jordens
näringsförmåga göra sig gällande med olika intensitet, icke allenast i fråga om olika
trädslag, utan även i fråga om olika utvecklingsstadier hos samma trädslag.
Redan av de i början av detta kapitel meddelade siffrorna rörande bokens,
granens och tallens beräknade årliga behov av näringsämnen framgår, att
förbrukningen av de särskilda grundämnena, som ur jorden upptagas, är till kvan-
— 8 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
