Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - c. Slutenhet - 2. Förhållanden, som inverka på slutenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE DEL.
dets utveckling framträdande stora skillnaden i slutenhet, om flera eller färre
plantor uppkommit på ytenheten, icke synes hälla i sig längre än till omkr.
50-àrsåldern. Genom självgallringen och ännu mer om beståndet gallrats, har vid
denna ålder en utjämning skett, så att kronförhållandet är ungefär lika vare sig
beståndet uppkommit tätare eller glesare, dock naturligtvis inom vissa gränser.
Olika trädslags inflytande på slutenheten beror till huvudsaklig del av
deras olika förmåga att fördraga sidotryck och överskärmning, d. v. s. av
deras olika ljusbehov. Hos ljusbehövande trädslag försiggår självgallringen inom
beståndet starkare än i fråga om mera skuggfördragande, och de förstnämnda
ställa sig därför med tiden glesare än de sistnämnda. Den beskuggning, som
skänkes marken under ett slutet ljusbehövande trädslag, är även mindre än i ett
bestånd av skuggfördragande trädslag, vilka både kunna stå tätare och i regel
hava en tätare krona. Olika trädslags olika kronform kan även giva anledning
till olika slutenhet, i det att trädslag, som av naturen äga en skärmlik krona
och sträva efter att i möjligaste grad utbilda en sådan, kunna förete fullt
kron-slut även vid en relativt ringare stamslutenhet, under det att träd med ända in
i sena åldern pyramidformig krona kunna äga hög stamslutenhet utan att fullt
kronslut är förhanden. Fullt kronslut inom bestånd av trädslag med
pyramidformig krona innebär således i regel en större stamslutenhet — d. v. s. större
antal stammar och större grundyta pr ytenhet — än samma kronslut hos
trädslag med skärmlika kronor. Om trädkronornas yttersta grenar skola beröra
varandra vid full slutenhet, innebär detta, att i t. ex. ett granbestånd flera
stammar finnas pr ytenhet än i ett ekbestånd.
Markens beskaffenhet har stort inflytande pä slutenheten. En god jordmän
kan givetvis lämna näring åt ett större antal träd än en sämre, och då träden
växa kraftigare i både höjd och kronbredd på den goda än på den dåliga
jordmånen, förefinnes i regel ett större kronslut på den förra än pä den senare. Men
om man utgår frän samma ålder på beståndet, kommer detta att på den dåliga
jordmånen innehålla större antal stammar, emedan varje träd där till följd av
långsammare växt och svagare kronbildning upptager mindre utrymme.
Tyska erfarenhetstabeller ha t. ex. givit vid handen, att i ett 60-årigt
tallbestånd medelstammen inom
I Boniteten är 22 m. hög och 24 cm. i diameter
III » » 15 » » » 18 » »
V »11» » » 11 » »
Antalet stammar å I är 900—1,000
» » » III » 1,300—1,400
» » » V » c:a 2,600.
Härvid bör dock framhållas, att jämförelsen endast gäller för det förhållande
att antalet uppkomna plantor från början varit ungefär lika. A dälig mark
uppkommer merendels etl färre antal plantor, av vilka många dessutom under
beståndets vidare utveckling duka under för varjehanda kalamiteter, som göra sig
starkare gällande på dålig än på god jordmån, och därför te sig i praktiken
förhållandena ofta så, att å sämre mark slutenheten är mindre än å bättre.
- 48 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
