Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 1. Beståndets sammansättning av olika trädklasser - 2. Beståndets sammansättning av olika trädslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beståndets sammansättning.
Av de Kraftska
stamklas-serna. Med ett
trädantal vardera av Hörde till
26 starkaste. 116 näst starkaste. 126 därnäst starkaste. 62 därnäst starkaste. 36 därnäst starkaste. 36
svagaste.
Stam. Stam. %■ Stam. Stam. Stam. ■ Stam. *
I . . . . 26 17 65 9 35 _ _ _ _ _ _ _ _
II . . . 116 7 6 86 74 22 19 1 1 — — — — |
III . . . 126 2 1,5 20 16 si 64 20 16 2 1,5 i i
IV a . . 62 . — — i 2 19 3i 30 48 12 19 - -
IV b . . 36 — — — — 4 10 11 3i 15 42 6 17
V ... 36 7 19 29 81
Summa 402 26 — 116 — 126 — 62 - 36 — 36 -
Man ser härav, att t. ex. Krafts III klass är sammansatt av träd hörande
till alla grovleksklasser, och att de 116 näst grövsta stammarne innehålla träd
till 4 av de Kraftska klasserna.
Det torde vara uppenbart att den kraft’ska klassindelningen lämnar en vida
djupare inblick i beståndets utvecklingsståndpunkt än vad den rent mekaniska
diameterklassindelningen kan göra. Den var även närmast avsedd för att bilda
en fastare grundval för bestàndsvårdshuggningarne än vad före dess tillkomst
kunde ske. På denna grund hava sedermera ytterligare trädklassindelningar
kommit fram, inriktade på att i och för gallringarne även klassificera stammarne
med hänsyn till det berättigade i deras kvarstående eller det nödvändiga i deras
borttagande. Dessa klassindelningar höra så nära samman med kapitlet om
hjälpgallringarna, att vi uppskjuta deras omnämnande till detta.
Vi övergå nu till den olika sammansättningen av bestånd, i vilka två till
flera trädslag ingå.
2. Beståndets sammansättning av olika trädslag.
Om beståndet utgöres av endast ett trädslag, kallas det rent, men om två
till flera trädslag ingå däri, kallas det blandat. Träd som förekomma enstaka
här och var i bestånd av andra trädslag kallas insprängda. Uppträda de olika
trädslagen jämnt blandade om varandra benämnes beståndet stamvis blandat.
Äro åter de särskilda trädslagen förenade i smärre grupper, kallas beståndet
gruppvis blandat. En tvååldrig blandningsform uppkommer om ett—flera
trädslag bilda överbeståndet, ett—flera andra trädslag underbeståndet. I de
olikåldriga beständen kunna blandningsförhållandena vara de mest växlande.
Den mängd, vari det ena eller andra trädslaget uppträder i förhållande till
andra inom biandbeståndet, betecknas vanligen med tiondedelar av
beståndsgrundytan eller beståndsvirkesmassan som enhet. Ett biandbestånd kan således
vara sammansatt av exempelvis o,7 tall, o,3 gran eller o,3 tall, o,5 gran och o,2
björk o. s. v.
— 59 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
