Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 2. Beståndets sammansättning av olika trädslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESTÅNI)ETS SAMMANSÄTTNING.
kraftiga. Erfarenheten har ju visat, att frostömma trädslag i blandning med
frosthärdiga ej sällan lida mindre av frosten. Detta är särskilt fallet om det
frosthärdiga trädslaget är härskande eller bildar ett överbestånd. De för frost känsliga
trädslagen, t. ex. bok och silvergran, kunna under plantstadiet skyddas mot
frostskador genom att uppdragas under skärmet av frosthärdiga trädslag, såsom björk,
lärkträd eller tall. En inblandning av lövträd i de unga barrskogsbestånden
förebygger i avsevärd grad uppkomsten av skador genom snötryck, emedan
snön ej kan hopa sig i sä kompakta lager pä krontaket, när detta är
genombrutet av de vinterkala lövträdens grenverk. Om ett trädslag, som har ringa
motståndskraft mot stormar t. ex. gran, får uppväxa i blandning med ett
storm-härdigt trädslag t. ex. tall, så lider granen vida mindre av stormangreppet,
emedan den får stöd av tallen och även, om denna förekommer bland de
förhärskande stamklasserna, direkt skyddas för vindens påtryckning. De skadliga
parasitsvamparnes »smittofrön», sporerna, spridas icke sä lätt i bestånd av
blandade trädslag, emedan alltid en mängd sporer uppfångas av de trädarter, som ej
kunna inficieras av svamparten i fråga. Ungskogar av tall lida således
betydligt mindre av de kända svampsjukdomarne schütte och gråbàrrsjuka, om
gran eller björk finnas i större mängd inblandade i bestånden. Samma
förhållande gäller insektsangrepp, i det såväl själva skadegörelsen som möjligheterna
till insektens spridning inskränkas genom inblandning av trädslag, som ej
hemsökas av insekten i fraga. Även gent emot skogseldar erbjuda de blandade
bestånden åtminstone i vissa fall något större trygghet än de rena. En
inblandning av lövträd i barrskogen både minskar faran för eldens uppkomst och
hindrar en uppkommen elds häftighet samt underlättar dess dämpande. Äldre
rena tallbestånd lida emellertid mindre av en löpeld än biandbestånd av tall och
gran, emedan tallens bark är tjockare och de i regel högt ansatta kronorna ej
sä lätt antändas. Finnes gran i större utsträckning inblandad, dels dödas denna
lättare pä grund av sin tunnare bark, dels övergår löpelden snarare till
toppeld pä grund av att granens grenar i regel nå närmare marken och således
äro mera utsatta för att nås av löpelden.
I vad mån bibehållande av markens produktionsförmåga röner inflytande
av, huruvida ett rent eller blandat bestånd kläder marken, beror till övervägande
del av de respektive trädslagens beståndsbiologiska egenskaper. Ljusbehövande
trädslag hava relativt barr- eller lövfattiga kronor samt ställa sig vid tilltagande
älder glesare än de skuggfördragande trädslagen. Om än de förstnämnda,
enligt vad direkta undersökningar visat, icke lämna avsevärt mindre material till
mullbildning än de sistnämnda, så framkallar dock ljusets och vindarnes mera
fria tillträde till det inre av bestånd av ljusbehövande trädslag en hastigare
omsättning av strömaterialet och större förutsättningar för ogräsinvasion. De hava
med ett ord mindre markförbättrande förmåga än de skuggfördragande
trädslagen, vilka utbilda tätare kronor, hålla sig bättre slutna och framkalla ett
jämnare beståndsklimat. Dessa erbjuda således i regel större förutsättningar för en
riklig och god mullbildning samtidigt som de genom sin starkare
beskuggning minska förutsättningarna för uppkomsten av en skrymmande
markvegetation. Enligt i senaste tid gjorda undersökningar skulle de vanligare skogsträ-
— 61 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
