Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 2. Beståndets sammansättning av olika trädslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESTÅNDETS SAMMANSÄTTNING.
jorden vid olika perioder. Enligt åberopade undersökningar upptages t. ex.
kväve och fosforsyra av granen huvudsakligen från mitten av maj till mitten
av juli, av tallen från mitten av juli till mitten av september. Genom en sådan
periodicitet i upptagandet av de särskilda näringsämnena motverkas inom
biandbestånden den starka näringskonkurrens, som man eljest skulle vilja antaga kunna
uppstå.
Beträffande virkesavkastningen är det uppenbart, att de blandade
beständen lämna ett mera omväxlande utbyte. Detta är av obestridlig fördel å
orter, där alla de i biandbeståndet producerade virkessortimenten kunna med
samma lätthet tillgodogöras eller avsättas. Är så ej fallet, måste de rena
beständen vara att föredraga, ty en massproduktion av ett visst begärligt
virkessortiment kan ju till värdet mer än uppväga en lika stor virkesskörd av
blandade sortiment, varav en del kanske röner mindre efterfrågan.
Huruvida de rena eller blandade bestånden lämna den största virkesmassan
på ytenheten, beror helt och hållet av trädslagets art och förhållande till den
ifrågavarande ståndorten. Ett rent bestånd av ett ljusbehövande trädslag, som
vid tilltagande ålder ställer sig tämligen glest, måste skänka en mindre
virkesmassa än om samma trädslag vore uppblandat med ett skuggfördragande
trädslag, vars kronor kunde utfylla mellanrummen mellan det förstnämndas eller
bilda ett underbeständ. Ett rent bestånd av ett skuggfördragande trädslag
måste återigen kunna hålla sig tätare slutet och således skänka en större
virkesmassa än om det vore uppblandat med ett ljusbehövande, mera
utrymmeskrävande tiädslag. Dessa synpunkter äga dock betydelse endast för så vitt det är
fråga om en likartad mark, där de i blandbeständet ingående trädslagen kunna
gä till överallt. Är marken däremot av växlande beskaffenhet, så att den pä ett
område lämnar goda betingelser för det ena trädslagets utveckling, på ett annat
område at det andra trädslaget, såsom fallet ofta är i småkuperade trakter,
sä utnyttjas givetvis marken vida bättre om beståndet är blandat så, att
vardera trädslaget för sig tilldelas just det område, där det finner de bästa
förutsättningarna får sin trevnad. Under sädana förhållanden torde det blandade
beståndet alltid kunna alstra en större virkesmassa än ett rent bestånd på samma
växtplats.
I vissa fall kan trädens växtform i hög grad påverkas, om de få uppväxa i
rent eller blandat bestånd. Lövträden t. ex. fä i blandning med barrträd
vanligen en rakare stamform med mindre anlag för grenbildning än i rena bestånd
Men å andra sidan kan barrträdens stamform stundom försämras, om de
uppdragas tillsammans med lövträd, i det att de sistnämndas sidogrenar kunna
avpiska barrträdens toppskott och sålunda deformera deras stamform.
Det har frän åtskilliga håll hävdats, att biandbestånden äro gynnsamma för
åstadkommande av naturlig återväxt. Under ett lämpligt blandningsförhållande
skulle de enskilda träden i allmänhet få bättre tillfälle att utveckla en för frösättning
passande kronbildning. Men det kan ifrågasättas om enbart detta förhållande
är det bestämmande för föryngringens åvägabringande. Denna beror lika
mycket av de rådande möjligheterna för plantornas utveckling. De
skuggfördragande trädslagen äro härvidlag de bäst lottade, i det att deras plantor kunna
- 63 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
