Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - b. Fröets bedömande - c. Fröets grobädd och betäckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
några dagar, då de vanligen börja svälla och grodden bryta fram. De utsås
omedelbart därefter och skyddas genom täml. riklig mullbetäckning. Frön, som
behöva ligga i jorden mycket lång tid innan de gro, såsom ask, avenbok och
lindfrö. böra jordslås (stratifieras) i en med jord fylld låda, som nedgräves i
det fria omkring ett år, varefter fröet upptages och utsås i marken.
Ett mellanting mellan stratifiering och stöpning förordas i en uppsats i Tidskr.
för skogshushålln. årg. 1897 sid. 42. (Bohman.)
På en svag ingrävning i marken utbredes ett stycke hamp- eller linnetyg och på
detta läggas frökornen bredvid varandra i ett enkelt varv, därpå ett lager däven —
icke sur eller blöt — ren sand av en knapp centimeters tjocklek och så undan för
undan, tills högen blir c:a 45 cm. hög, då den ovanpå och runt 0111 övertäckes med
ett kvartersdjupt lager av samma slags sand, varefter hela kupan betäckes med blöt
mossa, som fasthålles med några kvistar av tall och granris. Så snart efter täta
besiktningar man märker att frökornen visa tillstymmelse att vilja spricka i spetsen,
upptages hela kvantiteten och utsås genast tillsammans med sanden uti plantskolan, vilken
naturligtvis måste vara på förhand iordningställd. Dylik stratifiering bör, enl.
förenämnda uppsats, ske för lärkträdsfrö i början, för tall- och granfrö i medio av april.
Enligt vår erfarenhet medför stratifiering av frö åtskilliga vådor. Man kan
nämligen icke på förhand fullständigt känna fröets groddenergi, och* det kan
hända att fröet börjar gro vida tidigare än man tänkt sig. Särskilt gäller detta
frö som behöver ligga lång tid i jorden. Hinner groddroten att framtränga
innan sådden i plantskolan kan ske, blir sådden vanligen misslyckad.
I utlandet hava en hel del försök gjorts med att stöpa fröet i starkt
utspädda syrelösningar, saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, samt i klorvatten,
kalkvatten, allt för att påskynda groningen.1 Verkan av dessa medel skulle väl
bero på en hastigare uppmjukning av fröskalet, varigenom luftens syre samt
fuktighet lättare intränger till frökärnan, så att groningsprocesserna hastigare
inledas. Vid tillräcklig utspädning av lösningarne hava också ganska goda
resultat vunnits, men risken att förstöra fröet genom misstag i detta hänseende
är så stor, att man väl endast i undantagsfall kan tillråda förfaringssättet. Bäst
och även minst riskabelt samt lättast att tillreda är kalkvatten. Bränd kalk
övergjutes därvid med vatten och får stå till dess detta reagerar alkaliskt. Vid
all stöpning av frö vare sig i vatten eller i förenämda lösningar är det av vikt att
tiden noga avpassas, i det att en alltför stark ansvällning av fröskalet visat sig
menlig för fröets vidare utveckling. I regel bör fröet icke ligga längre i vattnet
än att det sjunkit till bottnen af kärlet. _
c. Fröets grobädd och betäckning.
Redan på tal om fröprov omnämndes, att huvudbetingelserna för fröets
groning äro fuktighet, värme och luftväxling. Vid de förenämnda fröproven
1 Sammanfattning se Fürst: Die Pflanzenzucht im Walde, sid.
- 96 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
