Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - g. Såningsmetoderna - 1. Fläcksådd eller rutsådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
är beroende av såväl fröets grobarhet och groningsenergi som av en mängd
yttre påverkningar t. ex. torka, uppfrysning, fröätande djur m. fl. Redan i det
föregående hava anförts resultaten av Haack’s undersökningar, vilka visa att
plantprocenten vid avtagande groningsenergi hos fröet sjunker i betydligt större
proportion än grobarhetens avtagande. Vid omnämnande av dessa försök
framhöllo vi emellertid, att de av Haack erhållna plantprocenterna syntes i fråga
om vårt tall- och granfrö vara för låga. Vid sådd i Skogsinstitutets plantskolor
vid Bjurfors har i medeltal av en mängd sådder antalet plantor hållit sig vid
ungefär hälften av fröets grobarhetsprocent. Om den sistnämnda varit t. ex. 80 °/a
hava 40 plantor i medeltal uppkommit av 100 frön, och har denna proportion hållit
sig tämligen konstant även när fröets grobarhetsprocent varit ganska låg. Vid
sådder ute i skogsmarken, där förhållandena i regel äro mera ogynnsamma för
fröets groning än i plantskolan, är det sannolikt att plantprocenten är åtskilligt
lägre. Dock torde den endast under ogynnsamma förhållanden sjunka under
en tredjedel av fröets grobarhetsprocent. Då det gäller rutsådd, får man
emellertid tänka på att så avväga antalet frö i varje ruta, att en bestämd
sannolikhet förefinnes, att icke alla de i en ruta utsådda fröna höra till dem som äro
odugliga, d. v. s. sä att ej rutan blir tom pä plantor. En dylik sannolikhet
kan endast beräknas med stöd av den s. k. variationsstatistiken, och med
hänsyn till det antal frön, som vid rutsädd bör läggas i varje ruta, har en
sannolikhetsberäkning blivit gjord av jägmästare E. wibeck,1 och vi tillåta oss att
här meddela resultatet av densamma. (Se tabellen ä nästa sida.)
Om man t. ex. använder frö med 75 °/0 analyserad grobarhet och beräknar,
att av dessa 75 «/0 en tredjedel giver upphov till plantor, får man en plantprocent
av 25. Önskar man att endast 1 °/0 av samtliga såddrutor skola sakna plantor,
bör enligt tabellen utsås 16 frön i varje ruta. Åtnöjer man sig däremot med
att 10 o/„ av samtliga såddrutor felslå, kan man nedbringa fröantalet till 9 i varje
ruta. Med ledning av denna tabell kan även viktsmängden erforderligt frö
beräknas. Vill man t. ex. utföra sådden i 1 meters kvadratförband, får man pr
hektar 10,000 såddrutor och med 16 frön i varje ruta blir fröantalet 160,000.
Vid absolut renhet hos fröet och vid en 1,000 kornvikt hos detta av 4,5 gram
fàr man en viktsmängd av o,72 kilo. På liknande sätt kan fröåtgången beräknas
för olika plantprocenter, säddförband och frövikter. Då tabellen är baserad på
plantprocenten, gäller det att vid dess tillämpning i praktiken söka så nära som
möjligt bestämma denna plantprocent. Som förut nämnts är detta synnerligen
svärt, och oväntade ogynnsamma omständigheter kunna alldeles kullkasta ens
beräkningar. Man gör därför klokt uti att alltid räkna med sädana ogynnsamma
tillfälligheter och utgå från en mycket låg plantprocent, vilket är så mycket
nödvändigare, som de ovan angivna plantprocenterna gälla endast de första åren
efter sådden, under det att även senare en hel del plantor gå ut. Härigenom
ökas visserligen fröåtgången, men risken att få en misslyckad sådd blir sä
mycket mindre.
1 Om sambandet mellan fröets beskaffenhet samt återväxtens mängd och fördelning vid
grupp-si dd. Skogsvårdsf:s. tidskr. 1910 h. 7 och 8 fackuppl.
— 124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
