Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 1. Plantskolors anläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANTSKOLORS ANLÄGGNING.
utströmma, vilka kunna skada plantorna, liksom också närheten till sågverk
eller virkesupplag, där vissa skadeinsekter ofta hålla till i stor mängd.
Beträffande jordmånen är en lätt, myllblandad sandjord vida att föredraga
framför de styvare jordmånerna, emedan dessa alltid i större eller mindre grad
ha benägenhet för pipkrake eller ogräsbindning. Genom tillförande av lämpliga
gödningsämnen kan man alltid tillföra de förstnämnda jordmånerna tillräckligt
med näringsämnen för plantornas behov. Gammal åkerjord bör i det längsta
undvikas till plantskola. Den är ofta i hög grad utsugen, och jorden innehåller
i regel en mängd ogräsfrön, vilka vid plantskolans tillredning komma upp i
jordytan och gro, så att plantskolan blir ytterst svår att hålla ren från ogräs.
Såväl själva uppbrytningen som avdikningen av plantskolan bör ske mera
omsorgsfullt än när det gäller de tillfälliga plantskolorna. Vid uppbrytningen
avlägsnas således alla större stenar och stubbar, varjämte vid omgrävningen
även småsten och trädrötter bortrensas. Är marken jämn och stenfri, kan
bearbetningen ske med plog och harv, vilket alltid är billigare, men spaden och
krattan måste i alla fall tillgripas för den sista putsningen av plantsängarne. En
noggrann avdikning är nödvändig, så framt läget är sådant, att man kan befara
någon starkare vattentillförsel från högre belägna trakter. Bäst är att täckdika
plantskolan, men i nödfall kunna öppna diken i plantskolans kanter vara
tillfyllest. Dylika öppna diken hava dock den stora olägenheten, att de lätt bli
tillhåll för åtskilliga ogräsväxter, vars frön flyga ut över plantsängarne och
försvåra dessas renhällande, varjämte sorkar och möss i dylika diken finna
eftersökta gömslen och boplatser, varifrån de kunna utsträcka sina furageringsfärder
till frösängarne.
Ett tätt och kraftigt stängsel bör omgiva den fasta plantskolan. Visserligen
äro besök av harar och rädjur icke så mycket att befara, om plantskolan ligger
helt nära människoboningar, men i jaktvårdade eller eljest viltrika trakter äro
dylika visiter ju ej uteslutna, och tamdjur av allehanda slag begagna varje
tillfälle att slippa in i plantskolan, om den ej är väl instängd. I närheten av byar
och gårdar kunna höns och hundar bli en verklig plåga för plantskolevårdaren.
Stängslets beskaffenhet får väljas med hänsyn till de olika slags intrång man på
den utsedda platsen kan hava särskild anledning befara. Naturliga häckar böra
helst undvikas. Dels bli de gärna tillhåll för sorkar och möss, dels äro de
ogrässamlare, dels kunna de giva alltför stark beskuggning å de närmaste
plantsängarne, dels samla sig lätt snödrivor, som länge kvarligga på våren. Den
förut omnämnda hägnaden med å stolpar fäst järn trädsnät och däröver spända
järntrådar, torde även här kunna förordas.
Är plantskolan stor, avdelas den i kvarter genom vägar, som helst böra vara
så breda att man kan köra fram med häst och vagn. Härigenom underlättas i
hög grad såväl plantornas transporterande i större mängder som ock
plantsän-garnes gödsling och ogräsets bortförande. I mindre plantskolor kan vägarnes
bredd vara mindre, men den bör alltid vara så stor, att man bekvämt kan
färdas fram med en skottkärra. Helst böra två med grindar försedda ingångar
finnas belägna på motsatta sidor av plantskolan så att, om kördon behöva
begagnas, dessa kunna undvika att mötas.
— 143 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
