Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 3. Gödsling av plantskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSLING.
för bondbönor 6—10 kilo pr ar
» seradella i —2 » » »
Lämpligaste tiden för sådden är i maj manad, och bör jorden förut vara väl
genomluckrad. Fröet utsås genom bredsådd och nedharvas med en vanlig
pinn-harv. Är området litet, kan fröet nedmyllas med hacka, serradellan till —2
cm., lupiner, vicker och ärter omkr. 3 cm., samt bondbönor 4—6 cm. De
sistnämnda läggas dock bättre i med årder upptagna fåror.
Vanligen nedgräver man gödslingsväxterna när de stå i full blom.
SCHWAP-PACH1 framhåller emellertid, att om nedgrävningen sker tidigt på sommaren kan
allt kvävet genom nitricerande svampars inverkan inom ett par månader
omvandlas till salpetersyra och urtvättas av nederbörden, så att skogsplantorna
sedermera få föga gagn av detsamma. Det kan därför ifrågasättas, om icke
nedgrävningen borde ske längre fram på hösten. För de spädare arterna torde
detta icke möta större olägenhet, isynnerhet om man i början av sommaren
toppar dem sä att blomningen framskjutes, men för de grövre arterna medför
ett uppskjutande av tiden för nedgrävandet den olägenhet, att stänglarne bliva
mera förvedade så att de icke hinna multna till påföljande är. Vi ha
åtminstone vid försök med lupiner funnit detta bliva förhållandet, och de
oförmult-nade stänglarne välla åtskilliga svårigheter, isynnerhet vid sådd av skogsfröet
och vid omskolning av små plantor.
Att genom gröngödsling ansenliga mängder kväve kunna tillföras jorden
framgår av några av GlERSBERG framlagda siffror.2 På sandmark visade det sig
vid försök att
ärter lämnade omkring 223 kg. kväve pr har
vita lupiner » » 183 » » »
blå ••> » » 191 » » -:> »
gula » » » 143 » » »
Huruvida, trots detta vackra resultat, gröngödsling i våra plantskolor har
någon större framtid för sig, är ännu tvivelaktigt. I regel blir det på detta
sätt tillförda kvävet dyrare än om gödsling med t. ex. chilesalpeter sker,3 och
gröngödslingen vore således att förorda egentligen på grund av sin förmåga att
jämte kväveförrådet öka jordens humushalt och således förbättra markens
fysikaliska beskaffenhet. För våra plantskolors behov hava vi emellertid i regel
tillräcklig tillgång på dy- eller torvjord, som utan synnerligen stora kostnader
kan ditföras. Enligt de försök förf. vid olika tillfällen och ä skilda orter gjort
med lupiner, såväl blå och gula som perennerande, äro verkningarne av denna
gödsling icke alltid tillfredsställande.
Då vi någon gång sett spärgel försökas såsom gröngödsling i plantskolor,
vilja vi livligt varna för dess användning, emedan dess frön äga en
otrolig-livskraft och man sedermera har ofantligt besvär med att hålla plantsängarne
1 Versuche iiber Forstdüngung und Bodenpflege. Zeitschr. f. Först- und Jagdwesen 1907 sid. 141.
2 Hämtade ur: G. Schotte, Om gröngödning i plantskolor, Skogsvårdsf:s tidskr. 1907 fackuppl.
sid. 190.
3 Engler och Glutz 1. c. sid. 382.
— 169 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
