Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - l. Planteringsmetoderna - 4. Plantering i öppna gropar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANTORNA UTSÄTTAS MED BARA RÖTTER.
hällas att icke sprätta omkring den upptagna jorden åt alla håll, emedan
gropens fyllande vid plantans utsättande därigenom omöjliggöres. I våra merendels
stenbundna marker bliver i alla händelser den upptagna jorden vanligen för
knapp till hålets fullständiga fyllande, och det blir därför i de flesta fall
nödvändigt att för varje arbetslag av 8—10 gropupptagare anställa en eller två
personer med särskild uppgift att från myllrika ställen i närheten, säsom invid gamla
stubbar, kärrlaggar o. d., upptaga och till plantörerna framforsla fylljord i den
män sådan behöves. Sådan fy llj ord fraktas bäst i lätta hinkar av järnbleck,
burna i ett s. k. ok över axlarne. Även bårar, avsedda för tvä man, kunna
användas, i undantagsfall skottkärra.
Användas små, oomskolade plantor, bör plantgropens ena vägg göras lodrät
(fig. 60). Mot denna fasthålles med plantörens vänstra hand plantan till den
höjd hon bör intaga, varefter rötterna utredas med högra handen. Av
mvll-jorden tillföres nu sä mycket, att plantan får fäste,
varefter den övriga delen av gropen fylles först
med överbliven mylljord och därefter med den
upptagna mineraljorden, som således kommer att
ligga överst i gropen. Fyllningen tillpressas med
händerna eller foten sä pass, att plantan står fullt
stadigt, varom man alltid bör förvissa sig genom
att varsamt draga i densamma. Den först
avflängda rotfilten skakas över planthålet, för den
händelse någon lös jord skulle häfta vid
densamma, varefter torvan lägges med rotfilten uppåt på
södra sidan om planthålet, så att detta i någon
mån beskuggas. Att såsom ofta brukas lägga
torvan över själva planthälet och upp till plantan är ej att tillråda, ty
nederbörden hindras därigenom att tränga ned i planthålet, och snytbaggar eller andra
skadeinsekter kunna där finna ett gott skydd vid frätandet på den utsatta
plantan. Vida bättre är att lägga en eller annan mindre sten invid plantan, ty häri
genom kan den i nägon män skyddas mot kreäturstramp, varjämte fuktigheten
något bättre bibehålles utan att nederbörden i avsevärd grad hindras från att
nedtränga i plantgropen. Metoden har den fördelen, att plantan något bättre
motstår uppfrysning än vid den närmast nedan skildrade, men den har å andra
sidan den olägenheten, att rotsystemet blir ensidigt, i det att inga eller
åtminstone blott ett fåtal rötter utbildas åt den sida, där den oluckrade gropväggen
finnes.
Skola större plantor utsättas, göres planthålet mera koniskt och av större
vidd, och plantan sättes mitt i gropen (fig. 61). Vid själva utsättandet kan man
förfara antingen så att plantan, sedan ett lager av den bättre mulljorden lagts
pä gropens botten och plantrötterna utbretts över denna likformigt åt alla sidor,
så småningom under påfyllandet av jorden lyftes uppåt, tills hon kommit till
den höjd hon bör stå, varefter jorden tilltryckes med händerna; eller så att
plantan från början hålles i det läge och till den höjd hon bör intaga i planthålet,
varefter först myllrikare, sedan svagare jord tillföres till dess rötterna äro fullt
60. Plantering i öppen grop. Ena
väggen lodrät. Mindre planta. På
högra sidan en omvänd jordtorva.
— 203 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
