Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - a. Plantbeståndets vård - 2. Röjning och utglesning av plantbeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
trädslag det utrymme, som för plantbeständets ändamålsenliga utveckling
kräves.
En av beståndsvårdens första och tillika viktigaste uppgifter blir således att
avvärja de olägenheter, som uppstå på grund av trängsel i de unga plantbestånden.
Detta sker genom undanröjande av de obehövliga plan t in dividen, vare sig
dessa bestå av det trädslag, som skall bilda det framtida beståndet, eller av
andra trädslag, som av sig själva infunnit sig och icke äro önskvärda att för
framtiden bibehållas i det förra.
De sistnämnda sä att säga snyltgästerna utgöras i våra skogar av
nyssnämnda björk och asp samt i norra delarne av landet gråal. Visserligen bör
man redan före huvudbeståndets avverkning tillse, att betingelserna för dessa
snyltgästers uppkomst i de nya bestånden i möjligaste mån inskränkas — vilket
ju kan ske genom ringbarkning av aspar och alar å hyggena några år före
avverkningen och genom borthuggande av frödugliga björkar — men ofta nog
får man att göra med kulturfält eller självsädder, där dylika åtgärder ej vidtagits
eller ej lämnat önskat resultat. Det återstår då endast att i tid börja kampen mot
inkräktarna. Huru pass energiskt denna kamp bör föras beror av åtskilliga
omständigheter. En måttlig inblandning av ovannämnda lövträd i
barrskogsbestånden är vanligen icke till större men och är till och med stundom önskvärd. Så
är t. ex. fallet å husbehovsskogar, där dessa trädslag redan tidigt kunna lämna
till bränsle användbart virke; å trakter, där snötryck kan befaras eller å
exponerade lägen, där huvudbeståndets plantor kunna behöva skydd mot torka, frost
och kalla vindar; vidare där angrepp av insekter eller parasitsvampar plägar
förekomma samt slutligen å områden, där högvilt uppträder mera allmänt eller
beteskreatur ej kunna hällas borta och man vill förebygga dessa djurs
skadegörelse å barrskogen. Det bör ej heller förbises, att lövträden genom sitt
lövavfall kunna bidraga till en god mullbildning inom beståndet. Men en alltför
riklig förekomst av dylika trädslag blir till men, emedan de genom sin snabba
växt i ungdomsåren snart komma att överskugga barrträden och medels sina
lättrörliga kvistar piska dessas toppar så att ändskotten förstöras. Dessa
olägenheter uppstå även då förenämnda trädslag, någon gång i förening med hassel,
uppträda i ek- eller bokföryngringarne. Under sådana förhållanden bör man
taga i med kraft gentemot dessa snyltgäster och icke uppskjuta allt för länge
med deras tuktande.
Bland medel, som därvid kunna användas, är telningarnes uppryckande på
försommaren, helst vid fuktig väderlek, då de övre jordlagren äro lösa och bjuda
mindre motstånd mot uppryckningen. Rotuppslag av asp och gråal hava en
märkvärdigt seg livskraft, och nya uppslag uppkomma snart nog i de upprycktas
ställe, så att man icke kan hysa någon förhoppning om att bli dem alldeles
kvitt, men man kan alltid vinna så mycket, att huvudbeståndets plantor hinna
skjuta något i höjden och uppnå bättre möjligheter att upptaga kampen mot
inkräktarna än om inga sådana tuktningsåtgärder vidtagits. Ofta blir man
således nödsakad att återkomma med dessa uppryckningar varje år under
plantbeständets första utvecklingstid. Har uppslaget nått meterhöjd eller däröver,
måste röjningssax eller riskniv eller helt enkelt telningarnes avbrytande på mitten
— 220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
