Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 1. Olika trädklassindelningar - 2. Olika gallringsprinciper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
siffra, som anger kronskiktet, men finnes något att anmärka mot kronans eller
stammens form, tillfogas en bokstavsbeteckning.
Trädklasserna enligt det nya systemet äro följande:
a) sidotryckta träd, d. v. s. med kronorna tryckta från en sida och således
endast utbildade åt ena hälften av omkretsen;
b) frodvuxna träd med större grenar (träd av bättre »vargtyp»);
c) särskilt krokiga och kvistiga eller med andra växtfel behäftade träd
(träd av sämre »vargtyp» samt s. k. »vedskog»), likaså föras sämre klykträd hit;
d) träd med inklämda eller, på grund av inverkan från närstående individ,
skadade kronor;
e) sjuka träd (på grund av angrepp av svamp eller insekter etc.);
f) torra, brutna och starkt snötryckta träd.
Efter denna beteckningsskala utmärker sålunda exempelvis:
i ett härskande träd med välformad krona och stam.
i a ett från en sida tryckt träd i det härskande kronskiktet.
i b ett frodvuxet träd med större grenar, bättre »vargtyp».
1 c ett särskilt krokigt eller kvistigt träd (ved-träd) i det härskande kron-
skiktet.
2 ett medhärskande träd med tämligen välformad krona och stam.
2 d ett medhärskande träd med inklämd krona eller skadad krona genom
inverkan av närstående individ.
3 d ett träd i de behärskades kronskikt med skadad krona.
4 d ett träd i underbeståndet, vars krona är skadad genom överskärmning
eller på annat sätt av närstående individ.
4 f ett torrt träd i underbeståndet.
Denna trädklassindelning har det företrädet framför den förut av
Skogsförsöksanstalten använda, att den bättre tillgodoser förhållandena i våra allmänna
blandskogar av tall och gran med dess nägot olikåldriga beståndstyper. För
användning vid den praktiska beståndsvården är den dock väl omständlig. En
betydligt friare och för praktiken mera tjänlig trädklassindelning tillämpas i
Danmark. Här skiljes mellan:
1. Huvudstammar, vilka på grund av vacker stamform och krona böra
gynnas.
2. Skadliga bistammar, som på ett eller annat sätt ha menligt inflytande
på huvudstammarnes kronbildning och därför böra avlägsnas.
3. Nyttiga bistammar, som befordra huvudstammarnes kvistrensning eller
gagna såsom markskydd och därför böra bibehållas.
4. Indifferenta stammar, vilka ännu icke ge tillkänna om de i framtiden
kunna utveckla sig till huvud- eller bistammar.
2. Olika gallringsprinciper.
För att uppnå de med gallringarne avsedda ändamålen kunna olika vägar
följas. I stort sett kan man särskilja tvenne huvudprinciper.
— 228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
