Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 4. Olika gallringsgraders inflytande på beståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
ytan, tack vare ringare avdunstning, kan hålla sig relativt fuktig. Starkare
gallringar medföra ett stamfattigare bestånd, men i många fall ett lika tätt kronslut,
på grund av rikare blad- eller barrmassa, varför fuktighetsförhållandena kunna
bli ungefär desamma som i det svagare gallrade beståndet, men om gallringen
blir så stark, att kronslutet för längre tid upphäves, tillföres marken större
mängder av nederbörden, under det att beståndet tills slutenhet åter inträder kräver
mindre vatten ur jorden, vars yta dock avdunstar mera. I vissa fall kan en
starkare gallring föra med sig fara för försumpning, därest förutsättningarne för
sådan finnas. Såsom exempel härpå kan åberopas en gallringsprovyta ä
Bjur-fors kronopark. Då denna utlades 1896, varvid virkesförrådet nedbringades med
22 % utmärktes å marken förefintliga försumpningsfläckar. Vid provytans
revidering 1909 hade försumpningen gripit omkring sig så, att den omfattade 69,8 %
av arealen mot 28,8 % vid ytans utläggning. Detta hade verkat därhän, att
virkesförrådet vid revideringen 1909 ej nått samma belopp som före gallringen
1896.
Bland övriga förhållanden, pä vilka gallringsgraderna äga inflytande, må
framhållas följande:
Starkare gallringar minska, om de inläggas tidigt, faran för snötryck och
stormskador, i det att de »härda» träden mot dessa påverkningar. Även för en
del parasitsvampars angrepp äro de starkare gallrade beständen mindre utsatta
eller bättre rustade till motstånd än de svagare gallrade. I de sistnämnda gnida
grenar frän närstående träd varandra eller varandras stammar, varigenom
sårnader lätt uppstå, där svamparne kunna vinna insteg i träden. Den större
beskuggningen, den något högre relativa fuktigheten, vindstillheten m. m. i dessa bestånd
öka även förutsättningarne för svamparnes trevnad. Det är särskilt de stam- eller
rotboende svamparne, som på detta sätt kunna gynnas genom för svaga
gallringar, exempelvis Peridermium pini och Trametes pini hos tallen, Nectria
ditissima hos boken, Polyporus annosus hos granen m. fl. I de starkare
gallrade bestånden utfällas ju principmässigt alla av dylika svampsjukdomar angripna
träd, varför faran för smitta från kvarsittande fruktkroppar minskas, men
däremot kunna en del barrboende svampar, vars sporer spridas genom vinden,
kanske lättare finna utbredning i de starkare gallrade bestånden, exempelvis
Hypoderma sulcigenum hos tallen, Chrysomyxa ledi hos granen m. fl.
Mot insektangrepp torde även de något starkare gallrade bestånden vara
mera motståndskraftiga än de svagare gallrade. Framförallt gäller detta i fråga
om barkborrarnas angrepp. De starkare gallringarne föra med sig en kraftigare
kronbildning och större motståndskraft mot varje rubbning i trädets livsfunktioner,
varför de också äro bättre rustade att avslå insekternas angrepp. Detta dock
endast under förutsättning, att gallringarne gjorts med omdöme och ej plötsligt
inlagts i bestånd, som genom en föregående tät slutenhet utvecklat ett alltför
svagt rotsystem och en gänglig stamform.
Starkare gallringar medföra slutligen ökade förutsättningar för en tidigare
frösättning, vilket i mänga fall torde vara en fördel.
— 240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
