Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 5. Kritiskt bedömande av de olika gallringsprinciperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kritiskt bedömande av de olika gallringsprinciperna.
förhållande skall inträffa, för att på denna grund tillerkänna huggningsprincipen
ett allmängiltigt berättigande. Vi veta ej ens om den sålunda iakttagna större
reaktionen för det ökade utrymmet är att anse såsom regel eller undantag. I
barrskogen uteblir den åtminstone ofta, i synnerhet på svagare jordmån, och det
är högeligen tvivelaktigt om de svagare stammar, vilka, sedan beståndet
genom-gåtts av ett par huggningar, bli i tur att rycka fram, verkligen göra detta. A
jämförande provytor i Tyskland har det visat sig, att såväl höjd- som
diametertillväxt hos en del behärskade stammar t. o. m. kan gå tillbaka efter
huggningen.1 Erfarenheterna från våra dimensionsblädade skogar gå i detta
hänseende också i en allt annat än uppmuntrande riktning. Även om de efter
gallringen kvarlämnade, ursprungligen behärskade stamklassernas tillväxtprocent
skulle kunna i väsentlig mån ökas för en viss period, kan den med all
sannolikhet icke bliva tillräckligt uthållig för att med den starka nedsättning av
beståndskapitalet, vilken genom de härskande stamklassernas uttagande sker, kunna
hålla beståndsvärdetillväxten uppe. Man måste ihågkomma, att kubikenhetens
värde är ofantligt mycket större, om den lägger sig på något grövre stammar
än på klenare. Exempelvis kan nämnas, att vid en värdering av de olika
stamklasserna i en provyta å Malingsbo av 70-årig tall värdet pr kbm. avsatt tillväxt
var för 22 cm:s klassen 3,26, för 24 cm. 4,so, för 26 cm. 6,36 och för 28 cm.
8,20 kronor. Vid ett ständigt uttagande av de förhärskande träden, som utgöra
en betydande andel av hela beståndsmassan, blir frestelsen också stor att taga
för mycket. I varje fall fordrar denna gallringsprincip stor försiktighet och
mogen omdömesförmåga hos arbetsledaren för att icke beståndsutvecklingen skall
alldeles äventyras.
Om än således grava anmärkningar kunna göras mot gallringsprincipen i
fråga, måste dock erkännas, att densamma under vissa förhållanden kan vara
berättigad, åtminstone såsom en övergångsåtgärd. Detta kan sägas vara fallet
t. ex. i våra ojämnt uppkomna biandbestånd av tall, björk och gran, där tallen
och björken dominera med ofta dåliga växtformer, under det att mellanbeståndet
utgöres av bättre formad tall och gran. Att då avlägsna de förhärskande och
härskande, illa formade individen för att giva rum åt de tillbakasatta men
bättre formade beståndsklasserna, även om ingreppet skulle medföra en avsevärd
tillfällig nedsättning av beståndsmassan, måste anses fullt riktigt, naturligtvis
under förutsättning att huggningen varje gång ej göres så stark, att det
kvarstående beståndet kommer att lida av en alltför brådstörtad friställning. Om en
sådan huggning sker i beståndets tidigare år — och icke såsom Borggreve
vill först vid 50—60 års ålder —, hava mellanbeståndets träd icke stått så länge
tryckta eller överskärmade, att de hunnit förlora sin förmåga att reagera mot
det dem givna ökade växtutrymmet. Att däremot verkställa dylik huggning
i mera till åren komna, förut orörda bestånd, torde däremot medföra risk att
träden dels förlorat sin förmåga att reagera för den ökade ljustillförseln dels
blivit alltför ömtåliga för friställningen. I olikåldriga bestånd, där de
behärskade stamklasserna intaga denna ställning därför att de äro yngre än de här-
1 Se Metzger’s förut åberopade redogörelse i Allgem. Först- und Jagdzeitung, 1901 sid. 105.
— 243 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
