Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - d. Uppkvistning - 1. Stamkvistning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAMKVISTNING.
ningsredskap hava dock, såsom ovan framhållits, den olägenhet att sårytan
spjälkas och att barken på grenens undersida uppflänges, vilket försvårar
övervall-ningen. Dessutom göras lätt felhugg i barken på trädet, varigenom kräftsår
kunna framkallas. Smärre torra kvistar kunna, i synnerhet vid stark kyla, lätt
avslås med ryggen av en yxa, men även dessa ärr lämna fula märken i veden.
För att kunna utföra uppkvistningen högre upp på stammarne begagnas ej
sällan s. k. stegjärn, som spännas vid arbetarens ben och varmed han lätt kan
bestiga stammen. Dessa järn medföra dock den stora faran, att barken
sammanpressas, så att det underliggande kambiet skadas, varigenom sjukliga utväxter
och oregelbundenheter i veden uppstå. Vida bättre är den s. k. T>stegrameny>,1
men även den torde å yngre träd kunna medföra ovan sagda olägenheter. Dä
här ifrågavarande uppkvistning ej ansetts böra företagas högre än c: a 7 meter,
Neg. i Skogsinst:s ägo. G. Grönberg foto.
86. Genomskärning av för sent uppkvistad tallstam.
torde en lätt stege, vars översta pinne ersatts av ett starkt tåg, vara det mest
praktiska redskapet. Givetvis kan man även fästa sågen på tjockändan av en
lätt stång av lämplig längd, men det är då svårare att göra skåret tätt intill
stammen, och ofta blir grenen snett avsågad, så att en knagg bildas, vilken
försvårar övervallningen i hög grad.
Före uppkvistningen utmärkas de träd som böra behandlas. Såsom förut
antytts, söker man därtill utvälja sådana träd, som synas äga de bästa
betingelserna för att kunna utbilda sig till goda gagnvirkesstammar. Att kosta arbete
pä sådana stammar, som med all sannolikhet komma att falla under
föravverkningarna, bör naturligtvis undvikas. Då de uppkvistade stammarne även i övrigt
böra gynnas under utvecklingstiden, d. v. s. vid gallringar och ljushuggningar,
är det av fördel att utmärka dem genom t. ex. en vit ring av oljefärg, som
1 Se av Zellén. Lagstifta, ang. ensk. skogar, sid. 76.
— 275 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
