Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - d. Uppkvistning - 1. Stamkvistning - 2. Kronkvistning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
omkring ioo stammar till 4 meters höjd, 50 stammar till 7 meters höjd, vilken
arbetsåtsrång dock växlar pa grund av kvistarnes beskaffenhet och riklighet.
Vid en ä Bjurfors kronopark sommaren
1913 utförd provkvistning i ett 10—11 m.
högt tallbestånd kunde en man med en
skaftad såg uppkvista c:a 12 grovgreniga
vargträd eller c:a 30 småkvistiga normala
träd till 5 meters höjd pr timme. Således
blir denna åtgärd, om den i tid utföres,
jämförelsevis föga kostsam.
Uppkvistningen bör helst företagas
under den tid, då trädens livsverksamhet
vilar, d. v. s. från senhösten till vårvintern.
Visserligen kan torrkvistning utan olägenhet
ske även under andra årstider, men dä man vid uppkvistningen i många
fall även önskar borttaga en eller annan levande gren, vilket under växttiden
framkallar »blödning» eller kädflytning, är det fördelaktigast att förlägga alla
uppkvistningsarbeten till förstnämnda period. Vårvintern är i regel att föredraga,
emedan särkanternas kambium då blir mindre utsatt för att skadas av frost.
Av våra mera allmänt förekommande skogsträd är det
företrädesvis tall, lärkträd, ek, ask och asp, som med större fördel
kunna uppkvistas. Hos granen framkallas ofta ett länge varande
kådflöde, åtminstone efter grönkvistning, men torrkvistning torde
även för detta trädslag mången gång kunna vara att tänka pä,
särskilt i kulturbestånd, där den naturliga kvistrensningen ofta
sker långsamt och ofullständigt, i det att de döda grenarne länge
kvarsitta på stammarne.
89. Olika kvistsågtyper.
2. Kronkvistning.
I fråga om uppkvistning för inskränkande av kronvidden hos dominerande
träd göra sig andra synpunkter gällande. Sådan kronkvistning förekommer mest
i ojämnt uppkomna eller olikåldriga bestånd, där vissa träd, som från början fått
en friare ställning, ofta utbreda sig och överskärma närstående yngre välvuxna
träd eller uppkommen återväxt. Om dylika träd förekomma till större antal
inom beståndet, föranleder deras borttagande till uppkomsten av en mängd
luckor, varigenom markförvildning kan framkallas. För att undvika detta kan
man vid de första gallringarne, i stället för att borttaga sådana träd, låta dem
undergå en lämplig uppkvistning, varvid företrädesvis de mest utskjutande och
överskärmande grenarne avkapas. Oftast komma dessa storkroniga träd eller
»vargar» att falla under kommande hjälpgallringar, och då kan uppkvistningen
ske utan vidare hänsyn till en hastig och fullständig övervallning av
avskärnings-ytorna. Ja, man kan t. o. m. nöja sig med att avbryta eller avhugga de mest
— 278 —
90. Grenavstötare
med tvåsidig egg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
