Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 1. Trakthuggning med kalavverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRAKTHUGGNING MED KALAVVERKNING.
friska plantor kunna gärna kvarlämnas, men spridda större plantor böra avlägsnas,
emedan de med all sannolikhet komma att utbilda sig till »vargar», som i
framtiden överskugga och undertrycka närstående yngre återväxt. Med avlägsnande
av dylika plantor jämte marbuskar, enbuskar m. m. bör dock å exponerade
lägen anstå till dess återväxten hunnit den utveckling, att dess framtid kan
anses betryggad.
Vare sig återväxten erhållits genom kantföryngring eller skogsodling, böra
möjligen uppstående kala fläckar ifyllas genom hjälpkultur, så att återväxten
blir fullt tillfredsställande.
Rätt planlagt och med omsorg utfört kan skogsbrukssättet icke frånkännas
åtskilliga fördelar.
Då huvudavverkningen är koncentrerad på vissa bestämda områden,
underlättas såväl utstämpling som avverkning och virkesutdrivning.
Då hyggena likaledes ligga samlade på bestämda trakter, underlättas alla
åtgärder för återväxtens framkallande och betryggande t. ex. avdikning, röjning,
markberedning, skogsodling och hjälpkultur.
Skadegörelse å återväxten vid avverkning och virkestransport behöver ej
förekomma.
Beteskreatur och åtminstone vissa arter däggdjursvilt, som pläga göra
åverkan å återväxten, kunna genom hägnad avstängas.
Genom lämplig vård kan beståndsutvecklingen ledas i den med
hushållningens ändamål mest överensstämmande riktningen.
De jämnt uppkomna bestånden lämna tidiga och relativt stora utbyten vid
hjälpgallriffgarne, under det att det vid ljushuggningar och huvudavverkningar
vunna grövre virket utmärker sig för kvistrenhet och regelbunden struktur.
En reglering av förhållandet mellan de olika åldersklasserna kan, om så
önskas, småningom åstadkommas.
Skogens tillväxtförhållanden kunna jämförelsevis lätt överblickas.
Pågående eller utförda arbeten kunna lätt kontrolleras och främmande intrång
eller åverkningar snart upptäckas.
I stort sett är möjligheten till ’överskådlighet över förhållandena i skogen
detta skogsbrukssätts största fördel.
Erkännas måste emellertid, att dessa fördelar motvägas av åtskilliga
nackdelar, vilka framträda så mycket starkare ju sämre skogsbrukssättets
huvudprinciper tillämpas. Gjorda försyndelser mot dessa hava ofta uppfattats såsom
skogsbrukssättet i sig själv vidlådande fel och vållat, att detsamma på många håll
kommit i misskredit. Ihågkommas bör, att just genom den överskådlighet,
detsamma erbjuder, träda alla missförhållanden skarpt i dagen.
Vad som mest anmärkts mot skogsbrukssättet är dess mindre goda
förmåga att städse vidmakthålla ett gynnsamt marktillstånd samt de unga
beståndens ringa motståndskraft mot varjehanda kalamiteter, såsom svamp- och
insektangrepp, frost, snö- och isbrott, storm och torka. Nekas kan icke, att dessa
menligheter, var för sig eller sinsemellan kombinerade, ej sällan göra sig
bemärkta vid ifrågavarande skogsbehandlingsmetod. Under den tid, som förflyter
— 295 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
