Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 4. Ren blädning eller plockhuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REN BLÄDNING ELLER PLOCKHUGGNING.
dels helt plötsligt genom borttagande av över- eller sidoskärmande träd får en
riklig ljustillförsel. Äger hon ännu tillräcklig livskraft, reagerar hon starkt för
denna ökning i ljus och minskning i markkonkurrensen, så att årsringarne med
en gång bli breda. Står det uppväxande ungträdet i en grupp av ungefär
likåldriga kamrater, kommer snart en tid, då trängsel inom gruppen uppstår, och
då smalnar åter årsringen. Virkets sammansättning blir därför ofta ojämn, och
vid torkning’ uppstå lätt sprickor mellan vedlagren med olika vattenhalt och
övrig konsistens. Endast om varje trädindivid i blädningsskogen kan följas
genom hela sin utvecklingstid, finnes avgjord förutsättning för att virket skall bli
fullgott. Då man till stöd för sina påståenden om blädningsvirkets utmärkta
egenskaper åberopar det i våra urskogar utbildade virket, vars rykte på
världsmarknaden är så stort, så synes man glömma, att flertalet av våra urskogar
utgöras av bestånd, som äro i det närmaste likåldriga, i det att de i regel
uppkommit efter skogseldar. Plantorna hava således från början fått uppväxa i
fullt solljus eller åtminstone under en mycket mild beskuggning av de efter
branden kvarstående torra träden och spridda levande tallarne, och orsaken till
■det jämna virket är, att genom mindre gynnsamma klimat- och
jordmånsförhäl-landen tillväxten i början varit långsam och smala årsringar avsatts, där man i
kulturskogen ofta får breda.
Bland blädningsbrukets övriga olägenheter må vidare framhållas, att
avverkning och utdrivning försvåras och fördyras. Avverkningen utsträckes nämligen
över större ytor, och då de olika åldersklasserna äro eller åtminstone böra vara
intimt blandade med varandra, fordras stor försiktighet och omsorg vid trädens
fällning och utforsling så att icke de yngre åldersklasserna, som principmässigt
ej skola vara individrikare än de äldre, skadas.
För skogspersonalen möter det stora svårigheter att tillräckligt noga
övervaka arbetena liksom också att effektivt skydda skogen från främmande intrång
eller åverkningar.
Slutligen äro skogens tillväxtförhållanden särdeles svåra att överblicka, varför
det kräver mycket arbete och stor erfarenhet, om ödesdigra missgrepp skola
undvikas.
På grund av förenämnda, med den rena blädningen förenade vanskligheter
torde det kunna ifrågasättas, om denna skogsföryngringsmetod kan vara förtjänt
av allmännare tillämpning i våra skogar. Samma biologiska förhållanden, som
vi redan på tal om traktblädningen berört, träda i fråga om den rena blädningen
ännu mera hindrande i vägen för en god beståndsutveckling. För att komma
till sin fulla rätt förutsätter densamma bättre markboniteter samt bättre klimat
-•och ljusförhållanden än som i våra skogsmarker i allmänhet stå till buds.
Inom den rationellt skötta skogen kan därför blädningen förordas endast på våra
bästa granmarker helst i soliga sluttningar, där återväxten kan få nödigt ljus
även om ett normalt virkesförråd finnes. Här blir således blädningen inskränkt
till vissa mycket fördelaktiga lokaler. En vidsträcktare användning kan
blädningen få inom skyddsskogar och impedimentartade bergmarker, där man mera
måste lägga an på det förefintliga beståndets bevarande och en långsam
omsättning av detsamma än på vinnande av en god virkesavkastning. Slutligen
— 327 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
