Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 5. Wallmo’s rationella blädning - 6. Timmerblädning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIMMERBLÄDNING.
med vilka huggningar man återkommer flera gånger, och när de äldsta träden i
gruppen uppnått en ålder av 50—60 år, inlägges ljushuggning för att härda träden och
skaffa dem bättre utrymme. Vart io:e—i5:e år upprepas dessa huggningar, tills
äntligen de äldsta träden i gruppen äro mogna för skörd, varvid samtidigt 3—4 stycken
borttagas på samma ställe, så att en lucka uppstår. Denna lucka blir den plats, där
gruppens pånyttfödelse tager sin början. För varje gång man sedermera återkommer
och blädar några träd i gruppen passar man på att även borttaga något eller några
träd i kanten på luckan, vilken således kommer att utvidga sig undan för undan tills
hela gruppen är omskapad.
Någon annan skillnad mellan den WALLMo’ska blädningsgallringen och den förut
skildrade traktblädningen eller luckhuggningen än att Wallmo uppdelar hela skogen
i ett antal av blädningstidens längd beroende awerkningstrakter, i likhet med vad som
sker vid ren blädning, under det att vid traktblädningen, sådan den hittills tillämpats,,
endast den 40-åriga awerkningstrakten indelas i dylika huggningsomdrev, finnes således
icke. De anmärkningar, vi gjort beträffande den sistnämnda, gälla således även den
WALLMo’ska blädningen. Anmärkas bör, att så länge W. rör sig med huggningen inom
de likåldriga bestånden någon skillnad icke heller synes finnas mellan hans »blädning»
och de åtgärder, man enligt vedertaget bruk kallar berednings- och rensningshuggning,
hjälpgallring och ljushuggning (förhuggning). Det likåldriga beståndets behandling är
således vid W:s »rationella blädning» alldeles densamma, som i detta arbete skildrats
under kapitlet »beståndsvård». Först vid det likåldriga beståndets föryngring inträder
en skillnad, i det W. då vill omföra det likåldriga beståndet till olikåldrigt. Angående
det berättigade uti att överföra likåldriga, växtliga skogsbestånd å något så när
likformiga ståndorter till olikåldriga beståndsformer hava vi förut uttalat oss.
6. Timmerblädning.
I nordliga delarne av landet, där de fordomdags mer än nu svåra
utdriv-ningsförhållandena medförde så stora kostnader, att endast de värdefullare
virkessortimenten kunde med ekonomisk vinst tillgodogöras, tillämpades länge ett
skogsbrukssätt, som fått namn av timmerblädning. Grundsatserna för
densammas utförande voro följande: Man bestämde en viss omloppstid, så avpassad,
att skogsplantan skulle hinna uppväxa till ett timmerdugligt träd. Denna
omloppstid delades åter i ett antal blädningsperioder, omfattande så många år som
beräknades åtgå för att ett timmerämne om 9 tums brösthöjdsdiameter skulle kunna
utväxa till ett timmer om minst 11 tum, vilket var den minsta dimension som
länge ansågs kunna avsättas. Då skogen i dessa nordliga bygder vanligen
växer vida långsammare än söderut, ansågs omloppstiden böra tagas längre,
vanligen 160—180 år, stundom upp till 240 år, och av samma anledning måste
blädningstiden tagas lång, vanligen 40—60 år. Med sistnämnda blädningstid
och 180-årig omloppstid skulle således avverkningen återkomma 3 gånger till
samma trakt. Vid varje återkommande sådan huggning skördades alla de träd,
som under mellantiden hunnit utväxa till timmerdimensioner. Timmerblädningen
var med andra ord en dimensionsavverkning. Alla träd, som icke uppnått den
önskade dimensionen, kvarlämnades dels för att under nästa blädningsperiod i
sin ordning utväxa till timmer, dels för att genom sin frösättning giva upphov
till återväxt i de avverkade trädens ställe.
— 329 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
