Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - B. Skottskogsskötsel - 1. Lågskogsskötsel - b. Lågskogsskötsel för vinnande av korgvidjor, tunnband m. fl. mindre sortiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
årets skott på hösten eller eftervintern, något som även från andra synpunkter sett kan
tillrådas.
Pilodlingarna äro utsatta för en hel del angrepp av skadeinsekter, mot vilka det
är svårt att skydda kulturen. Bladen och de späda skotten förtäras av flera arter
vivlar (Rynchites betuleti, Orchestes salicis, Cryptorynchus laphati m. fl.), av
lövbaggar (Galleruca capreæ, Chrysomela populi, vit llince och viminalis) och av
ollonborrar. En liten vecklare (Tortrix) omspinner toppbladen och förstör det späda
änd-skottet. Ofta uppträda bladlöss i stora massor och försvaga skotten genom sitt sugande.
Gallknölar å skotten framkallas av en liten gallmygga (Cecidomya salicis), och larverna
till en art harkrank (Tipula) aväter de späda skotten, då de utslå nära jorden.
Sistnämnda art anställer i Tyskland stor skada och anses såsom en av pilodlingens värsta
fiender. En ganska sinnrik maskin för skadeinsekters insamlande har konstruerats av
Krahe. Den består av en lätt skottkärra, vars skalmar äro snett uppåtriktade (se fig.
113), så att då kärran föres framåt dess botten hålles parallellt med jorden. Å
bottnen, som är av tunna bräder, sättes en zinklåda med omkr. 10 cm. höga väggar.
Från bottnens bakre del utgå tvenne lodräta stöd, å vilka äro anbragta tvenne i vinkel
113. Apparat för insamling av skadeinsekter.
Efter Krahe.
ställbara, på innersidan med starka borst föisedda armar. Då apparaten skall användas,
fylles zinklådan delvis med fotogen, borstarmarna ställas i lämplig vinkel och kärran
köres mellan vidjeraderna, varvid alla insekter av borstarne sopas ned i zinklådan och
dödas av fotogenen.
Av parasitsvampar är viderosten (Melanipsora salicis) en bland de allmännast
förekommande.
Mot flertalet av dessa snyltgäster torde ett översprutande av bladen med
bordeaux-vätska vara ett ganska effektivt medel.
Skulle luckor uppstå i kulturen därigenom att sticklingarna ej gått till eller av
någon anledning dött ut, bör hjälpplantering äga rum på våren andra året. Härvid
användas vanligen sticklingar av något större längd än de eljest brukliga, och nedsättas
de så att 20—30 cm. av spetsen sticker upp över jorden. Härigenom undvikes att
de nysatta sticklingarna förkvävas av sina kraftigare grannar. Man kan även böja ned
ett av sidoplantans kraftigare skott och övertäcka detta med jord till en fots djup men
så att spetsen åter kommer upp i ljuset. Det nedböjda skottet rotar sig ganska
hastigt. Kan man uppdraga plantor av frö, kunna sådana med stor fördel användas vid
hjälpkulturerna.
Gödsli g av kulturfältet blir vanligtvis nödvändig sedan detsamma varit i bruk
några år. Genom sin snabba växt förbrukar pilkulturen relativt stora mängder
mineraliska näringsämnen, och då skotten nästan årligen skördas, återbördas endast mycket
— 344 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
