Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - IV. Hagmarksskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmän del.
lägsna alla gamla storkroniga och missformade träd, framförallt där de
överskärma växtliga ungskogsgrupper av det trädslag, man önskar se företrätt i det
nya skogsbeståndet. I vanliga fall har granen redan här och var invandrat, och
å de flesta orter är det väl också detta trädslag jämte tall, som kommer att
avlösa det förutvarande beståndet. (Se fig. 124.) Har granen eller å öppnare fläckar
tallen sålunda i större utsträckning uppkommit under skärmet av lövskogsbeståndet
och där visat trevnad, behöves det endast att giva den erforderligt ijus för att
den inom kort skall skjuta fart. Förekomma grupper av fröbar tall och gran i
hagmarken, är det i de flesta
fall tillräckligt att utglesna
lövskogsbeståndet för att plantor av
dessa trädslag inom kort skola
infinna sig genom självsådd även
å de områden, där de förut ej
finnas. Vid denna utglesning
kvarlämnar man givetvis möjligen
förefintliga växtliga, välformade
björkar eller ekar, vilka i
avvaktan på barrträdens invandring
kunna hinna avsätta en avsevärd
tillväxt. Kala, gräsbeväxta
områden måste dock i regel planteras,
emedan å dylika fläckar
självsådden har svårt att arbeta sig
fram. Enstaka aspar eller
gråalar ringbarkas, så att de hinna
torka före avverkningen, men om
större slutna grupper av dessa
trädslag förefinnas, är det skäl
behandla dem på samma sätt
som björken, d. v. s. de
utgles-nas tämligen försiktigt, så att
granen kan få tillfälle anflyga under
dem, varefter åt de
uppkommande granplantorna skänkes
erforderligt ljus genom fortsatt
utglesning av överbeståndet. Man erhåller på detta sätt småningom ett
olik-åldrigt granbestånd, med här och var förekommande grupper eller enstaka
stammar av andra trädslag, vilket allt framgent åtminstone å bättre marker
lämpligen kan behandlas medels blädning.
I södra delarna av landet får man ej sällan att göra med hagmarker, där
granen icke på ovan beskrivet sätt kan vara att förvänta. Hagmarksbeståndet
kan där utgöras av ett flertal trädarter, nämligen, förutom de förenämnda, bok,
avenbok, hassel, lind, ask m. fl. Här möter det också större svårigheter att få
fram ett fullt växtligt skogsbestånd. Merendels nödgas man tillgripa den utvägen
- 358 -
L. Larsson foto.
123. Hagmark med barrträd. Enen 8 m. hög. Den
stor-greniga tallen borde utfällas. Koholmen, Stockholms län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
