Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - b. Flygsandsfältens behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flygsandsfältens behandling.
sä att ett slags sumpmarker uppstå. Så småningom uppkommer här vanligen en
vegetation av fuktighetsälskande trädarter, såsom vidén och al samt å de mindre
vattensjuka ställena björk eller någon gång tall, men ä nybundna fält dröjer
detta åtskilliga år, och det är därför skäl att påskynda uppkomsten av dylika
lövträdsbestånd genom kultur. För sådana kulturer lämpa sig al, gråal,
poppel-arter samt å de något mindre fuktiga delarne björk. Dä avdikning sällan låter
sig verkställas å dessa områden, blir det i mänga fall nödvändigt att ä de
fuktigaste delarne använda rabattkultur och därefter behandla de uppdragna
beständen såsom lågskog. Förutom det virkesutbyte, dessa bestånd lämna, skänka
de även ökat skydd mot såväl vindar som skogseld och genom sitt lövavfall
ett välbehövligt material till myllbildning inom angränsande delar av
flygsandsfältet.
Neg. i Skogsinst:s ägo.
133. Björk å flygsandsfält vid Halmstad. Man observere de vindvridna träden å bildens vänstra sida
och de raka ungbjörkarne i lä.
De genom kultur uppdragna flygsandsbestånden böra bli föremål för en
tidig och omsorgsfull vård. De yttersta bältena böra behandlas såsom
stormkappor och gallringarne föras så, att träden så länge som möjligt behålla
barr-klädda grenar långt ned på stammarne. Sjuka och piskande träd böra snarast
möjligt avlägsnas. Hava bergtallarne utvecklat flera stammar, avkapas de
svagaste och gängligaste, vilka ofta piska upp sanden. Dock bör man akta sig för
att blotta marken alltför mycket, så att vindarne få spelrum mellan stammarne.
Innanför de egentliga läbältena, vilka allt efter expositionen böra hållas omkring
15—30 meter breda, kunna gallringarne föras efter vanliga principer, ehuru man
aldrig bör släppa ur sikte de faror, som hota genom det exponerade läget och
den lätt uttorkande marken.
— 371 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
