Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
dade lägen samt å god jordmån nå kottarne däremot i regel större storlek.
Mycket gamla träd visa även tendens att utbilda smä kottar, under det att unga
till medelålders träd oftare utbilda stora. Emellertid kan kottstorleken variera
åtskilligt å samma moderträd. Härvid har det dock visat sig, att samma grenar
av trädet bära kottar av i det närmaste lika storlek.1
Beträffande de fullbildade kottarnes färg råder någon olikhet mellan den
nordiska talltypen och den syd- eller mellansvenska, i det att kottarne hos den
förstnämnda typen vanligen hava en grågul, hos den sistnämnda typen en
grågrön—gråbrun färg.2
Fröets färg, storlek och vikt är liksom kottens i hög grad varierande.
Färgen kan förete alla nyanser från ljusgult till svartaktigt, och fröet kan vara såväl
enfärgat som fläckigt eller marmorerat. Enligt ScilOTTE skulle det norrländska
fröet i stort sett vara mera enfärgat ljusbrunt, under det att frö från sydligare
trakter i allmänhet är av mörkbrun färg. I sistnämnda trakter träffar man ock
de ljusare fröna med mörkare marmorering. Det vill synas som hade frön från
samma träd också samma färg. Något bestämt förhållande mellan fröets färg
och dess groningsenergi har ej kunnat konstateras. Dåligt och omoget frö har
dock i de flesta fall ljus färg, vilket emellertid ej utesluter att man kan finna
ljust frö av god beskaffenhet.
Liksom färgen variera även vikt och volym ansenligt. ScilOTTE fann
friskvikten för frö frän Norrland vara pr i.ooo korn 2—3 gr., för mellansvenskt
frö 4—5 gr. Dessa siffror giva ett kornantal pr kilo av för det norrländska
fröet 330-—500 tusen, för det mellansvenska 200—250 tusen. Örtenblad har
angivit frökornantalet pr kilo för Västernorrlands län till 244—266 tusen för
Gävleborgs län till 238—265 tusen. Hess angiver för tyskt för 192—212 tusen. Dä
vikten ej är någon säker måttstock för frönas storlek, emedan slöa frön kunna
inverka på jämförelsen, har ScHOTTE undersökt volymen av 1,000 till det yttre
felfria frön i kbcm. Han fann 1,000-kornrymden växla mellan 6?I och u,4
kbcm., samt att yngre, 50—60-årig. skog i Norrland kunde giva lika stora frön
som i de sydligare trakterna av landet, men att, när det gällde medelålders och
äldre skog, volymen blev något mindre i Norrland än söderut. Jämför man frö
från samma trakt men från träd av olika ålder, visade sig att såväl vikt som
volym ofta minskades med trädets tilltagande ålder. Såsom exempel kan
anföras :
Östra Jämtland: 50-årig skog 1,000 fröns vikt 3,062 gr.
70 •» T > > > 2,554 »
100 » » » » » 2,267 »
Tjust: 60—80 j> 2> j s » 4,440 »
80—120 » » » » j 4.096 »
120—150 » » » 2* » 3,868 »
1 A. Renvall, Die periodischen Erscheinungen der Reproduktion der Kiefer an der polaren
Wald-grenze. Helsingfors 1912.
2 Ang. tallkotten och tallfröet hänvisas i övrigt till G. Schotte, Tallkottens och tallfröets
beskaffenhet skördeåret 1903—1904. Medd. fr. Statens skogsförsöksanst. 1905.
— 409 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
