Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
angivits. Ä Malingsbo t. ex. har den enligt vid Skogsinstitutet gjorda
undersökningar nått sitt maximum å de bättre ståndorterna vid 90—95 är, å de
svagare vid 110 år; ä Hellefors bruks skogar1 har kulmen nätts vid omkr. 110—
120 år, vilket dock kan förklaras därav, att undersökningen är baserad på
provstammar. Hos den enskilda stammen nås kulmen av både löpande och
medeltillväxten vida senare än hos beståndet. Enligt Schwappach’s nordtyska
erfarenhetstabell skulle omloppstiden för den högsta massaproduktionen hålla sig å
de bättre ståndorterna mellan 70—90 år, å de svagare mellan 80—120 år.
Massatillväxtprocenten inträder redan i beståndets tidigaste ålder med de
högsta siffrorna. Enligt Maass’ tabell är den å de tre bättre boniteterna vid
30 år omkr. 8 % å de två sämsta vid 35 är något över 8 I svagt gallrade
bestånd sjunker den smäningom och är vid samma ålder högre i bestånd å
svagare boniteter än å bättre ända till något över 100 år, då siffran är ungefär
densamma för alla boniteter, d. v. s. omkring i,2—i «/0. Enligt den svenska
erfarenhetstabellen nås 5 «/0 tillväxt inom växtlighetsgrad 1—0,6 vid omkr. 45—
47 är, inom växtl.-grad o,4—o,2 vid omkr. 52—53 år.
Beträffande slutligen storleken av den virkesmassa, som vid mera allmänt
använda omloppstider kan förväntas av »normala», d. v. s. bästa möjliga,
tallbestånd av olika växtlighetsgrader, angives densamma i Maass’ erfarenhetstabell
sålunda:2
År Växtlgr. 1 Växtlgr. 0,8 Växtlgr. 0,6 Växtlgr. 0,4 Växtlgr. 0,2
Kvarvar. best. Utgallrat Summa Kvarvar. best. Utgallrat Summa Kvarvar. best. Utgallrat Summa Kvarvar. best. Utgallrat Summa Kvarvar. best. Utgallrat Summa
90 432 264 696 346 210 556 ! 289 151 440 240 131 371 : 196 70 266
100 462 296 758 370 236 606 306 173 479 255 148 403 207 79 286
110 486 326 812 391 260 651 321 193 514 265 161 426 215 87 302
120 509 351 860 408 281 689 i 331 210 541 274 172 446 221 93 314
130 528 372 900 ; 419 298 717 338 223 561 278 181 459 223 97 320
140 543 389 932 428 311 739 343 233 576 280 188 468
De sålunda producerade virkesbeloppen äro för de två bästa växtlighetsgraderna
betydligt högre än vad man hittills ansett möjligt inom våra rena tallbestånd, och man
torde göra klokt uti att icke lägga den till grund för beräknande av den finansiella
omloppstiden. Våra tallbestånd äro endast i få undantagsfall så jämna och fullslutna,
att de nå över de under växtlgr. 0,6 angivna beloppen, och räknar man med något
större områden, får man vara nöjd att nå de under växtlgr. o,4 angivna. Många äro
de svagare markboniteter, där ej ens den under växtlgr. o,2 beräknade produktionen
kan vinnas.
1 Enligt tabeller framlagda vid utställningen i’ Norrköping 1906.
2 Se även fig. 18 C.
— 421 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
