Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
barren bliva alldeles kringlindade, så att deras assimilationsarbete högeligen
försvåras, ja t. o. m. alldeles hämmas, varefter grenarne småningom torka.
För stark gräsväxt är tallplantan ömtålig.
Inom djurriket finner man många former, som kunna utöva ett menligt
inflytande pä tallskogen. I vårt land torde bland insekterna snytbaggarna (.Hylobius
a bie tis och H. pinastri) vara de mest beaktansvärda på grund av sin allmänhet.
Såsom bekant genomborra de fullbildade insekterna med
sitt långa snyte barken på de i—7-åriga, stundom också
äldre plantorna, förtära cambiumvävnaderna och
förorsaka därigenom plantans vantrevnad eller död, under
det att larvstadiet genomlöpes i stubbar och grövre
virkesavfall. Ehuru snytbaggarne mest göra sig
bemärkta i plantskolor samt i rutsådder, där de särskilt
uppsöka rutor med tättstående, gängliga, 2—3-åriga
plantor, förekomma de allmänt även i de naturliga
åter-växterna, där de i synnerhet i Norrland kunna göra
stor skada. Deras åverkan blir desto mer ödesdiger ju
svårare förhållanden i övrigt plantan har att kämpa
emot under sin utveckling. Såsom förebyggande medel
mot insekterna angives i litteraturen avverkningens
anordnande så, att man ej återkommer till samma trakt
med någon huggning förr än plantorna ä närmast
föregående hygge nått 7—8 års ålder, då de endast
undantagsvis dödas av snytbaggarne. Detta råd, om än så
gott, är, åtminstone å mindre skogar, nästan omöjligt
att genomföra och möter även svårigheter å större, där
man ofta nödgas återkomma med huggningar i
återväxten närhet i och för avverkning av fröträd,
överståndare m. m. Där snytbaggarne pläga uppträda i
större mängd och nämnda råd ej kan följas, gör man
klokt uti att noga rensa hygget frän grövre avfall samt
avbarka eller uppbryta stubbarne. Förekomma icke
desto mindre snytbaggarne talrikt, kan man tillgripa
insamling genom s. k. fångbarkar eller fångdiken.
Sådan insamling har mom vissa statsrevir företagits i
ganska stor utsträckning, t. ex. i Örbyhus’, Ölands,
Slättbygds m. fl. revir. Priset för 1,000 insamlade snytbaggar är omkr. i
kr.-På en liter gä omkr. 3,000 snytbaggar. I stället för fångbarkar kunna
fångstställen anordnas på det sätt, att barken avflänges från ett stycke vid roten av
färska stubbar och häröver anbringas en jordtorva med översidan mot stubben.
Snytbaggarne lockas av kådlukten och dölja sig över natten under torvan, där
de kunna lätt insamlas om morgnarne. I utlandet användas till skydd mot
snytbaggarne fångstdiken, omkr. 20 cm. djupa, 15 cm. breda, med lodräta
väggar. Dikena upptagas kring kulturfälten, och de i dikena nedfallna snvtbag-
Neg. i Skogsinst:s ägo.
162. Yngre tall angripen av
Dasyschyfa calycina. Hamra
kronopark 1907.
— 431 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
